Stillasittande ökar risken för ohälsa – oavsett om man i övrigt lever ett fysiskt aktivt liv. Enkätstudier visar att en stor andel svenskar är stillasittande huvuddelen av dagen.

Män och unga mest stillasittande

Andel (%) 16–84 år som anger att de är stillasittande 10 timmar eller mer per dag. År 2018.
Källa: Nationella folkhälsoenkäten/Folkhälsomyndigheten

Drygt 20 procent av svenskarna uppger att de är stillasittande minst tio timmar om dagen. Två mönster är särskilt tydliga: unga personer är mer stillasittande än äldre och män är mer stillasittande än kvinnor.

Stillasittande och utbildningsnivå

Andel (%) 16–84 år som anger att de är stillasittande 10 timmar eller mer per dag, baserat på utbildningsnivå. År 2018.
Källa: Nationella folkhälsoenkäten/Folkhälsomyndigheten

Ökning av ungas skärmtid

Andel (%) elever i årskurs 6 och 9 som anger hög skärmtid och högt tv-tittande på vardagar respektive helger. Jämförelse mellan 2001 och 2016. Med hög skärmtid och tv-tittande menas mer än 2 timmar per dag per vana.
Källa: SIH-studien (2016)/Gymnastik- och idrottshögskolan

Forskare vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) har i en stor enkätstudie bland annat undersökt hur mycket tid skolbarn (årskurs 6 och 9) ägnar åt olika skärmar. Studien skiljer mellan tv-tid och annan skärmtid, det vill säga via mobila skärmar. Andelen som anger hög daglig skärmtid (mer än två timmar) har ökat dramatiskt mellan 2001 och 2016. Under samma period har andelen som anger högt tv-tittande minskat kraftigt, vilket sannolikt hör ihop med att det i dag är möjligt att titta på tv på nya sätt.

Slår man ihop hög skärmtid och högt tv-tittande tycks den totala tiden i stillasittande ha ökat under perioden, från en redan hög till en ännu högre nivå. Detta är samtidigt mycket komplexa samband som man ska vara försiktig med att tolka och analysera. Enligt SIH-studien är andelen med hög skärmtid störst bland de äldre barnen i undersökningen.