Föreningars ekonomi
Sverige har cirka 20 000 idrottsföreningar med olika ekonomiska förutsättningar. Här redovisas siffror kring föreningarnas övergripande utgifter. Statistiken bygger på enkätsvar från ett stort antal kassörer.
Föreningarnas största kostnader
Svar på frågan: Ange de tre största kostnadsposterna för er förening? 2014. Andel som uppger följande kostnadsposter.
Källa: Centrum för idrottsforskning (2014) Etik och ekonomi i idrottsföreningar
Anläggningskostnader är den dominerande utgiften för landets idrottsföreningar. Där ingår till exempel kostnader för att driva en anläggning eller hyra idrottsplaner och hallar. För närmare sju av tio föreningar är detta en av de tre största kostnadsposterna.
Många föreningar drivs helt ideellt eller har bara några få anställda. Därför har en relativt liten andel angivit löner och andra ersättningar som en av de tre viktigaste kostnaderna.
Olika kostnader för olika föreningstyper
Svar på frågan: Ange de tre största kostnadsposterna för er förening? Andel som uppger följande kostnadsposter uppdelat på föreningsstorlek. 2014.
Stor förening = fler än 200 medlemmar. Mellanstor förening = 50–200 medlemmar. Liten förening = färre än 50 medlemmar.
Källa: Centrum för idrottsforskning (2014) Etik och ekonomi i idrottsföreningar
För stora idrottsföreningar är anläggningskostnader den klart största utgiftsposten. För mindre föreningar har förbundsavgifter och anmälningsavgifter till serier och cuper en en relativt sett större betydelse än för stora föreningar.
Fördjupning
CIF:s rapport Etik och ekonomi i idrottsföreningar