Det statliga stödet till idrotten ska bidra till exempelvis bättre folkhälsa och en meningsfull fritid för både unga och gamla. Staten vill även stödja en fri och självständig folkrörelse och demokratiska ideal. Under coronapandemin 2020–2021 fick idrottsrörelsen närmare 3,5 miljarder kronor i extra anslag.

Coronapengar gav kraftig ökning av statens idrottsstöd

Det statliga idrottsstödets utveckling 2006–2021.
Källa: Regeringen.se

Statens idrottsstöd har ökat från 1,5 till 4,1 miljarder kronor 2006–2021. Ökningen var stor under 00-talet, då stödet var baserat på vinsten hos det statliga spelbolaget AB Svenska Spel. Sedan 2011 är idrottsstödet ett traditionellt statsbidrag via statsbudgeten, utan koppling till Svenska Spel. Den kraftiga anslagsökningen åren 2020 och 2021 förklaras av att idrottsrörelsen tilldelats närmare 3,5 miljarder kronor i extra anslag för att mildra de negativa ekonomiska konsekvenserna av coronapandemin. Statsbidraget till idrotten har funnits sedan 1913.

Coronastödet till idrottsrörelsen 2020–2021

Ett statligt kris- och stimulansstöd på totalt 3 455 miljoner kronor beviljades idrottsrörelsen 2020–2021, vid sidan av det ordinarie statsanslaget. Syftet med stödet var att mildra de ekonomiska konsekvenserna av pandemin, underlätta en återstart av verksamheten och bidra till en jämställd och jämlik idrott. Riksidrottsförbundet svarade för krisstödets fördelning.

Kommersiell elitidrott fick mest coronastöd

Utdelat kompensationsstöd via specialidrottsförbunden april 2020–2021. Stöd till de idrottsverksamheter som vanligtvis har störst kommersiella intäkter. Fördelat på de tio förbund som fick mest pengar. Totalbelopp 1 675 miljoner kr.
Källa: Riksidrottsförbundet

Den största delen av regeringens kris- och stimulansstöd (sammanlagt 1 675 miljoner kronor) utdelade Riksidrottsförbundet som kompensationsstöd till de verksamheter som vanligtvis har störst kommersiella intäkter, till exempel seriespel i publikstarka lagidrotter, nationella mästerskap och stora motionsevenemang. Mest stöd i denna kategori, totalt 557 miljoner kronor, gick till Svenska Ishockeyförbundet. Merparten av pengarna gick till förbundets elitföreningar. Svenska Fotbollförbundet fick 461 miljoner kronor att fördela mellan elitklubbar, förbundet och distrikten.

23 förbund fick mindre än en miljon kronor vardera. Allra minst fick Svenska Styrkelyftsförbundet med 6 000 kronor. 23 förbund blev helt utan stöd från dessa 1 675 miljoner kr. Det gäller framför allt små förbund, men även medelstora kampsportsförbund som boxning och taekwondo. Utmärkande för just kampsporter är att de drabbades hårt av pandemin i form av minskade aktiviteter, och att de samtidigt har små kommersiella intäkter.

Utdelat kompensationsstöd till lokala idrottsföreningar via Riksidrottsförbundet 2020–2021, fördelat på de tio förbund som fick mest pengar. Totalbelopp 815 miljoner kronor.
Källa: Riksidrottsförbundet

Drygt 815 miljoner kronor av det statliga kris- och stimulansstödet utdelades som kompensationsstöd till lokala idrottsföreningar. I de flesta fall handlade det om mindre belopp för uteblivna intäkter från till exempel cuper och läger. Sammanlagt beviljades 5 436 lokala föreningar stöd. Enligt Riksidrottsförbundet finns det uppskattningsvis 19 000 föreningar inom den egna rörelsen. Det betyder att en majoritet av landets lokala idrottsföreningar – uppemot 73 procent – inte fick något kompensationsstöd, eftersom de antingen nekats bidrag eller saknat förlorade intäkter som kunde kompenseras.

Utdelat återstartsstöd 2021, fördelat på de förbund som fick mest pengar. Totalbelopp 460 miljoner kr.
Källa: Riksidrottsförbundet

Riksidrottsförbundet avsatte även totalt 620 miljoner i ett så kallat återstartsstöd under 2021. Av dessa fördelades 460 miljoner kronor till specialidrottsförbunden. Tabellen visar fördelningen till de tio förbund som fick mest pengar.