Jämställdhet inom idrott handlar om att skapa lika förutsättningar till idrottande och idrottsdeltagande för män och kvinnor. Här presenteras statistik om idrotten ur ett jämställdhetsperspektiv. En stor del handlar om representation, det vill säga hur stor andel kvinnor och män som har ledar- och förtroendeuppdrag inom idrottsrörelsen.
Idrotter med högst andel kvinnliga medlemmar. År 2016. En person kan vara aktiv i flera specialidrottsförbund. Många lokalföreningar i Friskis&Svettis är medlemmar i Svenska friidrottsförbundet. Siffrorna för friidrotten speglar således inte enbart friidrottsverksamheten i Sverige.
Källa: Riksidrottsförbundet
Diagrammet visar att ridsport, konståkning och gymnastik är de idrotter med i särklass högst andel kvinnliga medlemmar år 2016, följt av friidrott, simning och handboll. När det gäller antal kvinnliga medlemmar står friidrott och fotboll i en särställning med cirka 256 000 respektive 207 000 medlemmar. De andra idrotterna med över 100 000 kvinnliga medlemmar är gymnastik (151 000), ridsport (149 000) och golf (145 000). Innebandy, korpen, skidsport och handboll har alla ett kvinnligt medlemsantal i storleksordningen 51 000–54 000, medan simsport har drygt 86 000 kvinnliga medlemmar.
De tio specialidrottsförbund i Sverige med högst andel (%) manliga medlemmar. År 2016. En person kan vara aktiv i flera specialidrottsförbund.
Källa: Riksidrottsförbundet
Tio specialidrottsförbund i Sverige har mer än 80 procent män bland sina utövare, och i fem specialidrottsförbund (ishockey, cricket, amerikansk fotboll, flygsport, biljard) överstiger andelen män 15 procent. Av dessa fem idrotter är ishockey klart störst i antalet medlemmar och antal träningstillfällen.
Andel (%) kvinnor och män som ordförande i specialidrottsförbunden. År 2016.
Källa: Riksidrottsförbundet
Andel kvinnor och män som generalsekreterare i specialidrottsförbunden. År 2016.
Källa: Specialidrottsförbunden
Cirkeldiagrammen ovan visar att en stor majoritet av ordförandeposterna innehas av män, 76 procent. Endast 24 procent av specialidrottsförbunden har en kvinnlig ordförande år 2016. Motsvarande andel män och kvinnor på posten som generalsekreterare är 70 respektive 30 procent.
Kvinnodominerade, jämställda och mansdominerade styrelser inom specialidrottsförbunden. År 2016. Kvinnodominerade betyder att andelen kvinnor i styrelsen överstiger 60 procent. Mansdominerade betyder att andelen män i styrelsen överstiger 60 procent. Jämställda innebär att båda kön uppgår till minst 40 procent i styrelsen.
Källa: Riksidrottsförbundet och Specialidrottsförbunden
Ungefär hälften (52%) av specialidrottsförbunden har en jämställd styrelse där båda könen uppgår till minst 40 procent. Dock är 33 specialidrottsförbund (46%) mansdominerade och endast ett förbund kvinnodominerat vad gäller representation i styrelsen.
Könsfördelning av svenska idrottsledare som är representanter i internationella förbundsstyrelser och kommittéer. År 2014–2016.
Källa: Riksidrottsförbundet
Tre fjärdedelar av svenska idrottsledare med internationella uppdrag är män. Könsfördelningen har varit i stort sett oförändrad under perioden 2014–2016. Av de totalt 310 officiella uppdragen internationellt under 2016 stod manliga ledare för 76 procent. Det var med andra ord manlig representation på 236 möten och kvinnlig representation på 74 möten.