Att räkna medaljer är ett sätt att mäta prestation i elitidrott. Framgångarna för svenska idrottare i internationella mästerskap har varierat genom åren. En tydlig trend är att svenska parasportare har fått det svårare att hävda sig internationellt.

Svenska mästerskapsmedaljer

Antal svenska medaljer vid VM eller motsvarande. År 2011–2017.
Källa: Riksidrottsförbundet

Antalet vunna medaljer i internationella mästerskap varierar stort mellan olika år. Den svenska medaljskörden påverkas av både faktiska prestationer och vilka mästerskap som genomförs ett visst år. Observera att en del idrotter har mästerskap varje år. Andra idrotter har det mer sällan. Det senaste året i statistiken, 2017, var relativt framgångsrikt för svensk del. Totalt 222 medaljer är en ökning efter några magrare år. 81 av medaljerna var guld. Det är den högsta noteringen sedan 2010, då Centrum för idrottsforskning började mäta antalet medaljer. Sverige har ofta internationella framgångar i små resurssvaga idrotter som får lite uppmärksamhet. Frisbee, draghund och rullskidor är exempel på särskilt framgångsrika idrotter 2017.

Medaljer i sommar-OS

Sveriges resultat vid sommar-OS 2000–2016. Antal guld-, silver- och bronsmedaljer samt total placeringspoäng (1–8 plats).
Källa: Sveriges Olympiska Kommitté

Efter mindre lyckade spel i Peking 2018 ökade antalet svenska OS-medaljer igen i London 2012 och Rio de Janeiro 2016. Antalet placeringar topp åtta bland tävlande nationer har legat förhållandevis konstant de senaste decennierna.

Medaljer i vinter-OS

Sveriges resultat vid vinter-OS år 1998–2018, antal guld-, silver- och bronsmedaljer samt total placeringspoäng (1–8 plats).
Källa: Sveriges Olympiska Kommitté

Sveriges resultat vid vinter-OS har förbättrats successivt under de senaste 20 åren. Medaljskörden har generellt sett blivit störst när Sverige lyckats bra inom längdåkning eller skidskytte. I de tre senaste vinterspelen har svenskar vunnit mellan 11 och 15 medaljer per OS.

Medaljer i paralympiska sommarspel

Sveriges resultat vid paralympiska sommarspel under åren 1988–2016. Antal guld-, silver- och bronsmedaljer samt total nationsplacering.
Källa: Svenska Parasportförbundet och Sveriges Paralympiska Kommitté

Sveriges nationsplacering och vunna medaljer vid paralympiska sommarspel har försämrats påtagligt under en tjugoårsperiod. Kraftigt ökad konkurrens på grund av fler deltagande nationer och deltagare är en förklaring.

Medaljer i paralympiska vinterspel

Sveriges resultat vid paralympiska vinterspel under åren 1988–2018. Antal guld-, silver- och bronsmedaljer samt total nationsplacering.
Källa: Svenska Parasportförbundet och Sveriges Paralympiska Kommitté

Även Sveriges prestation i paralympiska vinterspel har försämrats över tid. Undantaget är de relativa framgångarna i ryska Sotji 2014.

Medaljer i sommar-OS – nordisk jämförelse

Antal guld-, silver- och bronsmedaljer i olympiska sommarspel genom tiderna. Jämförelse mellan Sverige, Norge och Finland. År 1896–2016.
Källa: Sveriges Olympiska Kommitté och Internationella Olympiska Kommittén

Under sommar-OS historia har svenska idrottare vunnit 483 medaljer, varav 146 guld. Det är betydligt fler jämfört med några andra starka idrottsnationer i Norden. Sedan spelen i Aten 1896 har totalt 29 sommar-OS genomförts. Det senaste i Rio de Janeiro 2016.

Medaljer i vinter-OS – nordisk jämförelse

Antal guld-, silver- och bronsmedaljer i vinter-OS genom tiderna. Jämförelse mellan Sverige, Norge och Finland. År 1924–2018.
Källa: Sveriges Olympiska Kommitté och Internationella Olympiska Kommittén

Sverige har presterat bra i vinter-OS jämfört med andra nationer genom historien. Sverige ligger på åttonde plats i medaljligan med totalt 163 medaljer. Överlägsen etta i världen är Norge med 368 medaljer, varav 132 guld. Även Finland har tagit fler medaljer än Sverige, men betydligt färre guld. Vinter-OS hölls för första gången i Chamonix 1924. Sedan dess har totalt 23 spel genomförts. Det senaste i Pyeongchang i Sydkorea 2018. 

Flest medaljer till kvinnor vid senaste OS

Antal guld-, silver- och bronsmedaljer vunna av män respektive kvinnor i senaste sommar- och vinter-OS: Rio de Janeiro 2016 och Pyeongchang 2018.
Källa: Sveriges Olympiska Kommitté

Kvinnliga idrottare tog 18 av totalt 25 svenska medaljer vid de två senaste olympiska spelen  sommar-OS i Rio de Janeiro 2016 respektive vinter-OS i Pyeongchang 2018.

Antalet män och kvinnor i OS 2018

Antal män och kvinnor i truppen till OS i Pyeongchang 2018. Antal aktiva och tränare/ledare.
Källa: Sveriges Olympiska Kommitté

En stor majoritet av svenska ledare vid vinter-OS i Pyeongchang var män. Av 122 ledare var 81 procent män och 19 procent kvinnor. Bland de aktiva var könsskillnaderna små.

Antalet män och kvinnor i Paralympics 2016

Antal män och kvinnor i truppen till Paralympics i Rio de Janeiro 2016. Antal aktiva och tränare/ledare.

Bland de svenska deltagarna i paralympiska sommarspelen i Rio 2016 fanns fler en dubbelt så många män som kvinnor. På ledarsidan var könsfördelningen mer jämn.

Antalet män och kvinnor i svenska landslag

Antal män och kvinnor i svenska landslag år 2016. Antalet baseras på en bedömning av respektive Specialidrottsförbund utifrån en genomsnittlig landslagstrupp. Könsfördelningen varierar mellan förbund och olika mästerskap.
Källa: Riksidrottsförbundet