Att räkna medaljer i mästerskap är ett sätt att mäta svenska elitidrottares prestationer. Här hittar du statistik från de senaste årens stora internationella mästerskap som VM, OS och Paralympics.

Svenska mästerskapsmedaljer under 2010-talet

Antal svenska medaljer vid VM eller motsvarande. År 2010–2017.
Källa: Riksidrottsförbundet

Den svenska medaljskörden varierar stort mellan olika år. Idrottarnas faktiska prestationer har förstås en avgörande betydelse, men även vilka tävlingar som genomförs ett visst år. Observera att en del idrotter har mästerskap varje år, andra idrotter har det mer sällan. Sverige har ofta internationella framgångar i små resurssvaga idrotter som får lite uppmärksamhet. Frisbee, draghund och rullskidor är exempel på särskilt framgångsrika idrotter 2017, vilket är det senaste året i statistiken. 

Medaljer i sommar-OS

Sveriges resultat vid sommar-OS 2000–2016. Antal guld-, silver- och bronsmedaljer samt total placeringspoäng (1–8 plats).
Källa: Sveriges Olympiska Kommitté

Sommar- och vinter-OS genomförs var fjärde år och är de viktigaste mästerskapen för många idrotter. Efter mindre lyckade sommarspel i Peking 2018 ökade antalet svenska OS-medaljer igen i London 2012 och Rio de Janeiro 2016. Antalet topp åtta-placeringar har legat förhållandevis konstant under 2000-talet.

Medaljer i vinter-OS

Sveriges resultat vid vinter-OS år 1998–2018, antal guld-, silver- och bronsmedaljer samt total placeringspoäng (1–8 plats).
Källa: Sveriges Olympiska Kommitté

Sveriges resultat vid vinter-OS har förbättrats successivt under de senaste 20 åren. Medaljskörden har generellt sett blivit störst när Sverige lyckats bra inom längdåkning eller skidskytte. I de tre senaste vinterspelen har svenskar vunnit mellan 11 och 15 medaljer per OS.

Medaljer i paralympiska sommarspel

Sveriges resultat vid paralympiska sommarspel under åren 1988–2016. Antal guld-, silver- och bronsmedaljer samt total nationsplacering.
Källa: Svenska Parasportförbundet och Sveriges Paralympiska Kommitté

Svenska parasportare har fått det allt svårare att hävda sig internationellt. Sveriges resultat vid paralympiska sommarspel har försämrats rejält – från 42 guld och totalt 103 medaljer i Seoul 1988 till 1 guld och 10 medaljer i Rio de Janeiro 2016. Kraftigt ökad konkurrens på grund av fler deltagande nationer är en förklaring.

Medaljer i paralympiska vinterspel

Sveriges resultat vid paralympiska vinterspel under åren 1988–2018. Antal guld-, silver- och bronsmedaljer samt total nationsplacering.
Källa: Svenska Parasportförbundet och Sveriges Paralympiska Kommitté

Även Sveriges prestation i paralympiska vinterspel har försämrats över tid. Undantaget är de relativa framgångarna i ryska Sotji 2014.

Medaljer i sommar-OS historia – nordisk jämförelse

Antal guld-, silver- och bronsmedaljer i olympiska sommarspel genom tiderna. Jämförelse mellan Sverige, Norge och Finland. År 1896–2016.
Källa: Sveriges Olympiska Kommitté och Internationella Olympiska Kommittén

Under sommar-OS historia har svenska idrottare vunnit 483 medaljer, varav 146 guld. Det är betydligt fler jämfört med ett par av våra nordiska grannar. Sedan spelen i Aten 1896 har totalt 29 sommar-OS genomförts. Det senaste i Rio de Janeiro 2016.

Medaljer i vinter-OS historia – nordisk jämförelse

Antal guld-, silver- och bronsmedaljer i vinter-OS genom tiderna. Jämförelse mellan Sverige, Norge och Finland. År 1924–2018.
Källa: Sveriges Olympiska Kommitté och Internationella Olympiska Kommittén

Sverige är åttonde nation i vinter-OS medaljliga, med totalt 163 medaljer. Överlägsen etta i världen är Norge med 368 medaljer. Även Finland har tagit fler medaljer än Sverige, men betydligt färre guld. Vinter-OS hölls för första gången i Chamonix 1924. Sedan dess har totalt 23 spel genomförts. Det senaste i Pyeongchang i Sydkorea 2018. 

Kvinnorna tog flest OS-medaljer

Antal guld-, silver- och bronsmedaljer vunna av män respektive kvinnor i senaste sommar- och vinter-OS: Rio de Janeiro 2016 och Pyeongchang 2018.
Källa: Sveriges Olympiska Kommitté

Sverige tog totalt 25 medaljer vid de två senaste olympiska spelen – sommar-OS i Rio de Janeiro 2016 respektive vinter-OS i Pyeongchang 2018. De allra flesta gick till kvinnliga idrottare eller lag.

Antalet män och kvinnor i OS 2018

Antal män och kvinnor i truppen till OS i Pyeongchang 2018. Antal aktiva och tränare/ledare.
Källa: Sveriges Olympiska Kommitté

En stor majoritet av svenska ledare vid vinter-OS i Pyeongchang var män. Av 122 ledare var 81 procent män och 19 procent kvinnor. Bland de aktiva var könsskillnaderna små.

Antalet män och kvinnor i Paralympics 2016

Antal män och kvinnor i truppen till Paralympics i Rio de Janeiro 2016. Antal aktiva och tränare/ledare.

Bland de svenska deltagarna i paralympiska sommarspelen i Rio 2016 fanns fler en dubbelt så många män som kvinnor. På ledarsidan var könsfördelningen jämnare.

Antalet män och kvinnor i svenska landslag

Antal män och kvinnor i svenska landslag år 2016. Antalet baseras på en bedömning av respektive Specialidrottsförbund utifrån en genomsnittlig landslagstrupp. Könsfördelningen varierar mellan förbund och olika mästerskap.
Källa: Riksidrottsförbundet