Elitidrott
Att räkna vunna medaljer i mästerskap är ett sätt att följa utvecklingen av svensk elitidrott. Här hittar du statistik från de senaste årens stora internationella mästerskap som VM, OS och Paralympics.
Svenska mästerskapsmedaljer 2010–2020
Antal svenska medaljer vid VM eller motsvarande. År 2010–2020.
Källa: Riksidrottsförbundet
Den svenska medaljskörden varierar stort mellan olika år. Det är inte bara idrottarnas prestationer som avgör. Stor betydelse har även vilka tävlingar som genomförs ett visst år. Observera också att en del idrotter har mästerskap varje år, andra idrotter har det mer sällan. Under coronapandemin 2020 genomfördes väldigt få internationella mästerskap.
Sverige har ofta internationella framgångar i små resurssvaga idrotter som får lite uppmärksamhet. Landslagen i skidorientering (Orienteringsförbundet) och discgolf allround (Frisbeesportförbundet) tog flest svenska medaljer under 2019. Det året tog Sverige totalt 224 medaljer, varav 73 guld, 76 silver och 75 brons.
Medaljer i sommar-OS
Sveriges resultat vid sommar-OS 1992–2021. Antal guld-, silver- och bronsmedaljer samt nationsplacering.
Källa: Sveriges Olympiska Kommitté
Svenska medaljer i samtliga sommar-OS
2021 Tokyo | 9 |
---|---|
2016 Rio | 11 |
2012 London | 8 |
2008 Peking | 5 |
2004 Aten | 7 |
2000 Sydney | 12 |
1996 Atlanta | 8 |
1992 Barcelona | 12 |
1988 Seoul | 11 |
1984 Los Angeles | 19 |
1980 Moskva | 12 |
1976 Montreal | 5 |
1972 München | 16 |
1968 Mexico City | 4 |
1964 Tokyo | 8 |
1960 Rom | 6 |
1956 Melbourne/Sthlm | 19 |
1952 Helsingfors | 35 |
1948 London | 46 |
1936 Berlin | 21 |
1932 Los Angeles | 24 |
1928 Amsterdam | 25 |
1924 Paris | 29 |
1920 Antwerpen | 64 |
1912 Stockholm | 63 |
1908 London | 25 |
1906 Aten | 14 |
1904 Saint Louis | 0 |
1900 Paris | 1,5 |
1896 Aten | 0 |
Vid senaste OS i Tokyo tog Sverige totalt nio medaljer. Guld blev det i diskus, stavhopp och hästhoppning. Det gav Sverige en 23:e plats bland tävlande nationer. Det är i linje med vad svenska idrottare presterat sedan 1990-talet.
Medaljer i vinter-OS
Sveriges resultat vid vinter-OS år 1992–2022, antal guld-, silver- och bronsmedaljer samt nationsplacering.
Källa: Sveriges Olympiska Kommitté
Svenska medaljer i samtliga vinter-OS
2022 Peking | 18 |
---|---|
2018 PyeongChang | 14 |
2014 Sotji | 15 |
2010 Vancouver | 11 |
2006 Turin | 14 |
2002 Salt Lake City | 7 |
1998 Nagano | 3 |
1994 Lillehammer | 3 |
1992 Albertville | 4 |
1988 Calgary | 6 |
1984 Sarajevo | 8 |
1980 Lake Placid | 4 |
1976 Innsbruck | 2 |
1972 Sapporo | 4 |
1968 Grenoble | 8 |
1964 Innsbruck | 7 |
1960 Squaw Valley | 7 |
1956 Cortina | 10 |
1952 Oslo | 4 |
1948 St Moritz | 10 |
1936 Garmisch-Partenkirchen | 7 |
1932 Lake Placid | 3 |
1928 St Moritz | 5 |
1924 Chamonix | 2 |
De svenska resultaten i vinter-OS har blivit allt bättre de senaste 20 åren. I Peking 2022 gjorde Sverige gjorde sitt bästa vinter-OS genom tiderna, sett till antalet vunna medaljer. Totalt 18 stycken.
Medaljer i paralympiska sommarspel
Sveriges resultat vid paralympiska sommarspel under åren 1988–2021. Antal guld-, silver- och bronsmedaljer samt total nationsplacering.
Källa: Svenska Parasportförbundet och Sveriges Paralympiska Kommitté
Svenska medaljer i samtliga paralympiska sommarspel
2021 Tokyo | 8 |
---|---|
2016 Rio de Janeiro | 10 |
2012 London | 12 |
2008 Peking | 12 |
2004 Aten | 21 |
2000 Sydney | 21 |
1996 Atlanta | 37 |
1992 Barcelona | 38 |
1988 Seoul | 103 |
1984 Stoke Mandeville/New York | 160 |
1980 Arnhem | 91 |
1976 Toronto | 73 |
1972 Heidelberg | 17 |
1968 Tel Aviv | 11 |
1964 Tokyo | 1 |
1960 Rom | 0 |
Svenska parasportare har fått det allt svårare att hävda sig internationellt. Resultaten vid sommarspelen har försämrats rejält – från 103 medaljer i Seoul 1988 till 8 medaljer i Tokyo 2021. Kraftigt ökad konkurrens på grund av fler deltagande nationer är en förklaring.
Medaljer i paralympiska vinterspel
Sveriges resultat vid paralympiska vinterspel under åren 1992–2022. Antal guld-, silver- och bronsmedaljer samt total nationsplacering.
Källa: Svenska Parasportförbundet och Sveriges Paralympiska Kommitté
Svenska medaljer i samtliga paralympiska vinterspel
2022 Peking | 7 |
---|---|
2018 Pyeongchang | 1 |
2014 Sotji | 4 |
2010 Vancouver | 2 |
2006 Turin | 1 |
2002 Salt Lake City | 9 |
1998 Nagano | 6 |
1994 Lillehammer | 8 |
1992 Albertville | 4 |
1988 Innsbruck | 15 |
1984 Innsbruck | 15 |
1980 Geilo | 13 |
1976 Örnsköldsvik | 20 |
Prestationen i paralympiska vinterspel har varierat över tid. Senast i Peking 2022 tog den svenska truppen totalt sju medaljer. Det var en stor framgång jämfört med föregående spel i sydkoreanska Pyeongchang.
Jämn medaljfördelning mellan könen i senaste vinter- och sommar-OS
Antal guld-, silver- och bronsmedaljer vunna av män respektive kvinnor i senaste sommar- och vinter-OS: Tokyo 2021 och Peking 2022.
Källa: Sveriges Olympiska Kommitté
Sverige tog totalt 27 medaljer vid de två senaste olympiska spelen: sommar-OS i Tokyo 2021 och vinter-OS i Peking 2022. Medaljfördelningen mellan könen var jämn. I Sveriges guldlag i laghoppningen i Tokyo ingick deltagare av bägge kön, liksom bronslaget i mix-dubbel i curling i Peking. I den här statistiken ger det medaljer till bägge kategorierna. Därför visar diagrammet två medaljer för mycket.
Antalet män och kvinnor i OS 2021
Antal män och kvinnor i truppen till OS i Tokyo 2021. Antal aktiva och tränare/ledare.
Källa: Sveriges Olympiska Kommitté
Den svenska truppen till sommar-OS i Tokyo 2021 innehöll 137 aktiva. Kvinnorna var fler än männen. En stor majoritet av ledarna var män – nästan 70 procent av totalt 185 ledare.
Antalet män och kvinnor i Paralympics 2021
Antal män och kvinnor i truppen till Paralympics i Tokyo 2021. Antal aktiva och tränare/ledare.
Källa: Sveriges Palalympiska Kommitté
Den svenska truppen till de senaste paralympiska sommarspelen i Tokyo 2021 innehöll 26 aktiva, varav 15 kvinnor och 11 män. På ledarsidan var männen fler än kvinnorna.
Antalet män och kvinnor i svenska landslag
Antal män och kvinnor i svenska landslag. År 2020. Antalet baseras på en bedömning av respektive specialidrottsförbund utifrån en genomsnittlig landslagstrupp. Könsfördelningen varierar mellan förbund och olika mästerskap.
Källa: Riksidrottsförbundet