Här presenteras resultat vid internationella mästerskap under senare år. Statistiken behandlar främst OS och Paralympics.

Färre svenska mästerskapsmedaljer

Antal mästerskapsmedaljer per år för svenska landslag vid VM eller motsvarande. 2011–2016.
Källa: Riksidrottsförbundet

Antalet medaljer vunna vid VM eller motsvarande har minskat stadigt mellan 2011-2016. Observera att vissa idrotter har mästerskap varje år. Andra idrotter har det mer sällan.

Medaljer i sommar-OS

Sveriges resultat vid sommar-OS 2000–2016. Antal guld-, silver- och bronsmedaljer samt total placeringspoäng (1–8 plats).
Källa: Sveriges Olympiska Kommitté

Antalet svenska medaljer har ökat igen vid de två senaste olympiska sommarspelen i London och Rio de Janeiro, jämfört med mindre lyckade spel i Peking 2008. Antalet placeringar topp åtta har dock legat förhållandevis konstant genom åren.

Medaljer i vinter-OS

Sveriges resultat vid vinter-OS år 1998–2018, antal guld-, silver- och bronsmedaljer samt total placeringspoäng (1–8 plats).
Källa: Sveriges Olympiska Kommitté

Sveriges resultat vid vinter-OS har successivt förbättrats under tidsperioden. Sverige fick mer än dubbelt så många placeringspoäng vid Sotji 2014, jämfört med Nagano 1998. Medaljskörden har blivit störst när Sverige lyckas bra inom längdåkning eller skidskytte. Fyra av sju guld kom från dessa idrotter i Turin 2006. I Vancouver 2010 var motsvarande siffra fyra av fem guld. Antalet medaljer de tre senaste olympiska vinterspelen har uppgått till 11–15 stycken per spel.

Medaljer i paralympiska sommarspel

Sveriges resultat vid paralympiska sommarspel under åren 1988–2014. Antal guld-, silver- och bronsmedaljer samt total nationsplacering.
Källa: Svenska Parasportförbundet och Sveriges Paralympiska Kommitté

Sveriges nationsplacering och vunna medaljer vid paralympiska sommarspel har försämrats påtagligt. Det kan bland annat förklaras med en kraftigt ökad konkurrens i antalet deltagande nationer och deltagare. 

Medaljer i paralympiska vinterspel

Sveriges resultat vid paralympiska vinterspel under åren 1988–2014. Antal guld-, silver- och bronsmedaljer samt total nationsplacering.
Källa: Svenska Parasportförbundet och Sveriges Paralympiska Kommitté

Även Sveriges prestation i paralympiska vinterspel har försämrats. Undantaget är spelen i Sotji 2014.

Medaljer i vinter-OS – nordisk jämförelse

Antal guld-, silver- och bronsmedaljer i vinter-OS genom tiderna. Jämförelse mellan Sverige, Norge och Finland fram till år 2018.
Källa: Sveriges Olympiska Kommitté och Internationella Olympiska Kommittén

Vinter-OS har hållits sedan spelen i Chamonix 1924. Totalt 23 spel har genomförts. Det senaste hölls i Pyeongchang i Sydkorea 2018. Sverige har presterat bra i vinter-OS jämfört med andra nationer och ligger på en åttonde plats i medaljligan med 163 medaljer totalt. Överlägsen etta är Norge med 368 medaljer, varav 132 guld. Även Finland har tagit fler medaljer än Sverige, men betydligt färre guld.

Medaljer i sommar-OS – nordisk jämförelse

Antal guld-, silver- och bronsmedaljer i olympiska sommarspel genom tiderna. Jämförelse mellan Sverige, Norge och Finland.
Källa: Sveriges Olympiska Kommitté och Internationella Olympiska Kommittén

Sommar-OS har hållits sedan spelen i Aten 1896. Totalt 29 spel har genomförts. Det senaste mästerskapet hölls i Rio de Janeiro 2016. Sverige är överlägsen etta i Norden med 483 medaljer, varav 146 guld.

Kvinnorna står för flest OS-medaljer

Antal guld-, silver- och bronsmedaljer vunna av män respektive kvinnor i senaste sommar- och vinter-OS: Rio de Janeiro 2016 och Pyeongchang 2018.
Källa: Sveriges Olympiska Kommitté

Kvinnliga idrottare har tagit 18 av totalt 25 svenska medaljer vid de två senaste olympiska spelen  sommar-OS i Rio de Janeiro 2016 respektive vinter-OS i Pyeongchang 2018.

Män och kvinnor i OS-truppen 2018

Aktiva och ledare i senaste olympiska spelen, Pyeongchang 2018. Antal och könsfördelning.
Källa: Sveriges Olympiska Kommitté

En stor majoritet av svenska ledare vid vinter-OS i Pyeongchang var män. Av 122 ledare var 81 procent män och 19 procent kvinnor. Bland de aktiva var den manliga dominansen betydligt mindre.

Män och kvinnor i truppen till Paralympics 2016

Antal män och kvinnor i truppen till Paralympics i Rio de Janeiro 2016. Antal aktiva och tränare eller ledare.

Bland de svenska deltagarna i paralympiska sommarspelen i Rio 2016 fanns fler en dubbelt så många män som kvinnor. På ledarsidan var könsfördelningen mer jämn.

Män och kvinnor i svenska landslag

Antal män och kvinnor i svenska landslag år 2016. Antalet baseras på en bedömning av respektive Specialidrottsförbund utifrån en genomsnittlig landslagstrupp. Könsfördelningen varierar mellan förbund och olika mästerskap.
Källa: Riksidrottsförbundet

Läs mer om elitidrott och OS

Sveriges Olympiska Kommitté
Riksidrottsförbundet
I CIF:s rapport För framtids segrar