Elitidrott
Att räkna medaljer och topplaceringar i mästerskap är ett sätt att följa utvecklingen av svensk elitidrott. Här hittar du statistik från de senaste årens stora internationella tävlingar med fokus på OS.
Sverige medaljbäst i Norden i Paris-OS
2024-08-12
Antal guld-, silver- och bronsmedaljer samt medaljer totalt vid sommar-OS i Paris 2024. Resultat för Danmark, Finland, Norge och Sverige.
Källa: Storm, R. m.fl. Swedish elite sport – External evaluation / Olympics.com
Medaljer samtliga sommar-OS sedan 1908 – nordisk jämförelse
| År | Danmark | Finland | Norge | Sverige |
|---|---|---|---|---|
| 1908 London | 5 | 5 | 8 | 25 |
| 1912 Stockholm | 12 | 26 | 10 | 65 |
| 1920 Antwerpen | 13 | 26 | 31 | 64 |
| 1924 Paris | 9 | 34 | 10 | 29 |
| 1928 Amsterdam | 6 | 37 | 4 | 25 |
| 1932 Los Angeles | 6 | 25 | 0 | 23 |
| 1936 Berlin | 5 | 25 | 6 | 20 |
| 1948 London | 20 | 19 | 7 | 44 |
| 1952 Helsingfors | 6 | 20 | 5 | 35 |
| 1956 Melbourne | 4 | 22 | 3 | 19 |
| 1960 Rom | 6 | 15 | 1 | 6 |
| 1964 Tokyo | 6 | 5 | 0 | 8 |
| 1968 Mexico City | 8 | 5 | 2 | 4 |
| 1972 München | 1 | 4 | 4 | 16 |
| 1976 Montreal | 3 | 8 | 2 | 5 |
| 1980 Moskva | 5 | 6 | Deltog ej | 2 |
| 1984 Los Angeles | 6 | 8 | 3 | 19 |
| 1988 Seoul | 4 | 12 | 5 | 11 |
| 1992 Barcelona | 6 | 4 | 7 | 12 |
| 1996 Atlanta | 6 | 5 | 7 | 8 |
| 2000 Sydney | 6 | 4 | 10 | 12 |
| 2004 Aten | 8 | 4 | 6 | 7 |
| 2008 Peking | 7 | 2 | 9 | 5 |
| 2012 London | 9 | 4 | 4 | 8 |
| 2016 Rio | 15 | 3 | 4 | 11 |
| 2020 Tokyo | 11 | 2 | 8 | 9 |
| 2024 Paris | 9 | 0 | 8 | 11 |
| Totalt | 202 | 330 | 164 | 503 |
Sverige tog 4 guld, 4 silver och 3 brons vid senaste sommar-OS i Paris. Guld blev det i simning, stavhopp och beachvolley. Det gav Sverige en 16:e plats i medaljligan bland 206 tävlande nationer. Det är den bästa svenska prestationen sedan Sydney 2000. I en nordisk jämförelse toppar Sverige. Norge tog lika många guld, men färre medaljer. Danmark tog totalt 9 medaljer, medan Finland blev helt utan medalj.
Notera att OS-programmet i dag innehåller många fler grenar är tidigare under 1900-talet. Därmed finns betydligt fler chanser till medalj.
Positiv trend för Sverige i sommar-OS topp-8
2024-05-22
Topp-8 poäng* för Finland, Danmark, Norge och Sverige i sommar-OS 2000–2020.
* Guld = 8 poäng, silver = 7 poäng, brons = 6 poäng, placering 4 = 5 poäng osv. till placering 8 = 1 poäng
Källa: Storm, R., mfl. Swedish elite sport – External evaluation
I statistiken över antalet medaljer ingår få idrotter och aktiva. Små marginaler avgör ofta vilka som hamnar på pallen i ett OS och slumpen spelar ibland en avgörande roll. Att i stället mäta placeringar 1–8 kan vara ett bättre sätt att avgöra hur framgångsrik en nation är. Då ingår betydligt fler aktiva och idrotter, vilket ger en bredare bild av konkurrenskraften.
Sveriges trend i sommar-OS är positiv efter en tydlig nedgång under 00-talet, sett till antalet poäng topp-8 (se figurtext). I en nordisk jämförelse toppar Sverige tillsammans med Danmark. I ett längre perspektiv har dock Sverige tappat gentemot andra nationer. Mellan 1964 och 1996 snittade Sverige 160 poäng per spel, trots många färre grenar på OS-programmet. Det var då överlägset bäst i Norden.
Kraftig ökning av antalet OS-grenar
2024-05-24
Antal grenar i sommar-OS 1948–2024.
Källa: De Bosscher, V. m.fl. Successful elite sport policies. I Svensk elitidrott vid ett vägskäl, Centrum för idrottsforskning (2024)
Aldrig tidigare i OS-historien har det funnits så många grenar på programmet som i Tokyo (2020). Då adderades 33 nya grenar till de cirka 300 som funnits en längre tid. Det innebar samtidigt 107 nya medaljmöjligheter. De nya idrotterna baseball/softball, klättring, karate, skateboard och surfning reflekterar Internationella Olympiska Kommitténs (IOK) önskan om fler ungdomliga och urbana sporter.
Till sommarens spel i Paris 2024 har antalet grenar minskats till 329. Det beror främst på att karate (åtta grenar) strukits från programmet. Det enda tillägget är breaking (breakdance) med två grenar. Sedan åren efter andra världskriget har antalet grenar mer än fördubblats. Antalet medaljmöjligheter är markant fler.
Sveriges bästa vinter-OS – långt efter Norge
2023-08-28
Antal guld-, silver- och bronsmedaljer samt medaljer totalt vid vinter-OS i Peking 2022. Resultat för Finland, Norge och Sverige. Danmark ingår inte i jämförelsen på grund av lågt deltagande i vinteridrotter.
Källa: Storm, R., m.fl. Swedish elite sport – External evaluation
Medaljer samtliga vinter-OS – nordisk jämförelse
| År | Finland | Norge | Sverige |
|---|---|---|---|
| 1924 Chamonix | 11 | 17 | 2 |
| 1928 St Moritz | 4 | 15 | 5 |
| 1932 Lake Placid | 3 | 10 | 3 |
| 1936 Garmisch Partenkirchen | 6 | 15 | 7 |
| 1948 St Moritz | 6 | 10 | 10 |
| 1952 Oslo | 9 | 16 | 4 |
| 1956 Cortina | 7 | 4 | 10 |
| 1960 Squaw Valley | 8 | 6 | 7 |
| 1964 Innsbruck | 10 | 15 | 7 |
| 1968 Grenoble | 5 | 14 | 8 |
| 1972 Sapporo | 5 | 12 | 4 |
| 1976 Innsbruck | 7 | 7 | 2 |
| 1980 Lake Placid | 9 | 10 | 4 |
| 1984 Sarajevo | 13 | 9 | 8 |
| 1988 Calgary | 7 | 5 | 6 |
| 1992 Albertville | 7 | 20 | 4 |
| 1994 Lillehammer | 6 | 26 | 3 |
| 1998 Nagano | 12 | 25 | 3 |
| 2002 Salt Lake City | 7 | 25 | 7 |
| 2006 Turin | 9 | 19 | 14 |
| 2010 Vancouver | 5 | 23 | 11 |
| 2014 Sotji | 5 | 26 | 15 |
| 2018 Pyeongchang | 6 | 39 | 14 |
| 2022 Peking | 8 | 37 | 18 |
| Totalt | 175 | 405 | 176 |
De svenska resultaten i vinter-OS har blivit allt bättre de senaste 20 åren. I Peking 2022 gjorde Sverige sitt bästa vinterspel genom tiderna, sett till antalet vunna medaljer. Totalt 18 stycken. Sverige kom på femte plats i medaljligan bland 91 tävlande nationer. I en nordisk jämförelse räcker det till en andraplats. Ingen nation i världen kan mäta sig med Norge när det kommer till olympiska vinteridrotter.
Sverige presterar stadigt bättre i vinter-OS topp-8
2024-05-22
Topp-8 poäng* för Finland, Norge och Sverige i vinter-OS 2002–2022. Danmark ingår inte i jämförelsen på grund av lågt deltagande i vinteridrotter.
* Guld = 8 poäng, silver = 7 poäng, brons = 6 poäng, placering 4 = 5 poäng osv. till placering 8 = 1 poäng
Källa: Storm, R., m.fl. Swedish elite sport – External evaluation
En nordisk jämförelse av antalet poäng topp-8 i vinter OS visar en liknande trend som i medaljstatistiken ovan. Norges stora framgångar sticker ut. Men också Sverige har presterat allt bättre under 2000-talet.
Små idrotter tar flest svenska mästerskapsmedaljer
2024-04-04
Antal svenska medaljer vid VM eller motsvarande mästerskap 2012–2022. Medaljer i OS och Paralympics ingår inte.
Källa: Riksidrottsförbundet
Landslag med flest medaljer 2022 – tio i topp
| Landslag | Medaljer |
|---|---|
| Armbrytning, Budo- och kampsportförbundet | 17 |
| Flugkastning, Castingförbundet | 13 |
| Nordiskstil/bike/canicross, Draghundsportförbundet | 10 |
| Allstyle, Budo- och kampsportförbundet | 8 |
| Jujutsu, Budo- och kampsportförbundet | 7 |
| Skidorientering, Orienteringsförbundet | 7 |
| Klassisk bänkpress, Styrkelyftförbundet | 7 |
| Allround, Frisbeeförbundet | 7 |
| Muay thai, Budo- och kampsportförbundet | 6 |
| Släde/rig/kick, Draghundsportförbundet | 5 |
Sverige har ofta internationella framgångar i små resurssvaga idrotter som får lite uppmärksamhet. Landslagen i armbrytning (Budo- och Kampsportsförbundet) och flugkastning (Castingförbundet) tog flest svenska medaljer under 2022. Det året tog Sverige totalt 189 medaljer, varav 82 guld, 50 silver och 57 brons.
Hur väl svenska idrottare lyckas i internationella mästerskap varierar stort mellan olika år. Det är inte bara idrottarnas prestationer som avgör medaljskörden. Vilka tävlingar som genomförs ett visst år har stor betydelse. Observera också att en del idrotter har mästerskap varje år, andra har det mer sällan. Under pandemiåret 2020 genomfördes väldigt få internationella mästerskap.
Fördjupning
- Centrum för idrottsforskning: Svensk elitidrott vid ett vägskäl (2024)
- Idrottens Analysinstitut (Danmark): Swedish elite sport – External evaluation (2024)