Statistik om idrott och motion i Sverige

Senaste statistiken

• Motion och fysisk aktivitet

  Högutbildade män mest stillasittande

  Många svenskar är stillasittande större delen av dagen. Särskilt högutbildade män. Drygt 30 procent av män med eftergymnasial utbildning uppger att de sitter stilla minst tio timmar per dag.

• Föreningsidrott

  Var tredje svensk är medlem i en idrottsförening

  Omkring tre miljoner svenskar är medlemmar i en idrottsförening. Huvuddelen är barn och ungdomar. Flest medlemmar finns inom Svenska Fotbollförbundet.

• Ekonomi och etik

  Ökade kostnader för idrott och motion

  Det har blivit dyrare för svensken att idrotta och motionera. Drygt 8 000 kronor per person valde vi att lägga på bland annat träning, resor och idrottsmedier 2021. Män spenderar mer pengar än kvinnor på idrottsrelaterad konsumtion.

• Föreningsidrott

  Fler män än kvinnor har ledaruppdrag

  Män står för 65 procent av alla ledaruppdrag i landets idrottsföreningar. Totalt är omkring 746 000 personer engagerade som till exempel tränare, styrelsemedlem, domare eller funktionär.

• Motion och fysisk aktivitet

  Brist på tid och motivation hindrar träning

  Svenskarna tränar främst för hälsans skull. Ont om tid och ointresse är de vanligaste orsakerna till varför man avstår träning, enligt Eurobarometern 2022.

• Föreningsidrott

  Sverige tappar – inte längre mesta medlemslandet

  Närmare hälften av svenskarna är medlemmar i en idrottsförening eller ett gym/hälsocenter, enligt Eurobarometern. En hög siffra jämfört med de flesta andra EU-länder. Men antalet medlemskap minskar. Sverige tappar nu topplaceringen i EU.

• Motion och fysisk aktivitet

  Vanliga och ovanliga idrottsanläggningar i landets kommuner

  Närmare 100 procent av kommunerna har ett motionsspår eller en idrottshall. Andra anläggningar är mer ovanliga. Knappt tio procent har till exempel en bandyhall eller cricketplan.

• Föreningsidrott

  Pandemin påverkade ungas idrott väldigt olika

  Totalt sett minskade aktivitetsnivån i barn- och ungdomsidrotten med tio procent 2019–2020. Men idrotterna påverkades väldigt olika under pandemin. Vissa drabbades hårt, inte minst inomhusidrotter. Andra var helt opåverkade.

• Ekonomi och etik

  Mest coronastöd till kommersiell elitidrott

  Ett statligt kris- och stimulansstöd på närmare 3,5 miljarder kronor beviljades idrottsrörelsen 2020–2021. Mest stöd gick till kommersiell elitidrott som kompensation för förlorade intäkter. Se hur pengarna fördelades.

• Jämlika förutsättningar

  Kraftig ökning av jämställda förbundsstyrelser

  Kvinnor tar allt större plats i specialidrottsförbundens styrelser. År 2020 hade 86 procent av förbunden en jämställd sammansättning av kvinnor och män. Det är en kraftig ökning jämfört med året innan.