Ungas aktivitetsnivå

Mängder av barn och ungdomar i Sverige föreningsidrottar. Men aktivitetsnivån har minskat under en längre period. Nu börjar vi även se coronapandemins mer långsiktiga effekter.

Minskat föreningsidrottande bland unga

2024-12-16

Aktivitetsnivån (antalet deltagartillfällen per capita i barn- och ungdomsidrotten (7–20 år). År 2013–2023.
Källa: Riksidrottsförbundet/LOK-stöd

Visserligen har det totala antalet deltagartillfällen i barn- och ungdomsidrotten ökat 2013–2023. Men tar man hänsyn till en växande befolkning har aktivitetsnivån sakta men säkert sjunkit. Nedgången i deltagartillfällen per person har pågått sedan 00-talet. Undantaget är perioden med restriktioner under coronapandemin 2020–2021, då aktiviteten kraftigt gick ner. Efter pandemin har föreningsidrotten återhämtat sig till de nivåer som rådde innan den bröt ut, även om det ser olika ut i olika idrotter och åldersgrupper.

I flera analyser har Centrum för idrottsforskning pekat på tänkbara orsaker till nedgången: Ungdomars syn på idrott har förändrats – fler tränar främst för hälsans skull och önskar större flexibilitet i när och hur ofta de ska träna. Allt högre medlems- och träningsavgifter har gjort idrotten dyrare. Ökad ojämlikhet är ytterligare en förklaring. Befolkningsminskning på små orter har dessutom lett till problem med att få ihop fungerande lag eller träningsgrupper.

Mindre idrott i alla åldersgrupper

2024-12-16

Aktivitetsnivån (deltagartillfällen per capita) i barn- och ungdomsidrotten, pojkar (P) och flickor (F) 7–20 år, fördelat på åldersgrupper. År 2013–2023.
Källa: Riksidrottsförbundet/LOK-stöd

Pojkar idrottar mer än flickor i samtliga ålderskategorier. Mest aktiva är pojkar 13–16 år. Därefter följer pojkar 7–12 år. Den minst aktiva gruppen är flickor 17–20 år.

En jämförelse mellan 2013 och 2023 visar att antalet deltagartillfällen per person har minskat i alla åldrar inom barn- och ungdomsidrotten. Pandemiåren 2020 och 2021 innebar ett extra hack i kurvan. Efter pandemin visar samtliga åldersgrupper en återhämtning, även om den går långsammare för äldre ungdomar.

Föreningsidrott – en miljö för tävlingsintresserade

2020-05-15

Syn på idrott och tävling i relation till träningsform. Ungdomar 15–24 år. År 2019.
Fråga: På vilket eller vilka av följande sätt tränar/motionerar du?
Som intresserade räknas de som angett ”4” eller ”5 – mycket intresserad” och som ointresserade räknas de som angett ”1 – helt ointresserad” eller ”2” på en femgradig skala.
Källa: Ungdomsbarometern – En engagerad idrottsgeneration?

Data från Ungdomsbarometern gör det möjligt att jämföra ungdomars val av träningsform med hur de ser på idrott och tävling. Resultatet visar att unga med stort intresse för idrott och tävling tränar i alla former – i föreningar, på gym och i egen regi. De som däremot är ointresserade av idrott och tävling väljer bort föreningsidrotten. Detta indikerar att föreningsidrotten framför allt uppfattas som en miljö för tävlingsintresserade. De som tränar för motion och hälsa söker sig istället till privata alternativ eller sköter träningen helt själva.

Fördjupning