Dopning

Årligen genomförs cirka 3 000 dopningsprov på idrottare och motionärer i Sverige. Omkring 20–30 personer bestraffas. Flest fälls för dopning med anabola substanser. Vägran, smitning eller försvårande av kontroll är näst vanligast. Därefter följer stimulantia av olika slag, exempelvis kokain. Män står för nästan alla dopningsfall. Sedan 2013 har 223 män och 17 kvinnor bestraffats.

Notera att statistiken inte är ett mått på det allmänna bruket av dopningsmedel i Sverige. Kontrollerna är inte heller slumpvisa, utan riktade mot särskilda riskidrotter. Pandemiåret 2020 genomfördes betydligt färre ­kontroller än normalt. Enligt Svensk Antidoping testades då elitidrottare som satsade mot internationella mästerskap. Däremot upphörde tester av övriga idrottsutövare när pandemirestriktionerna var som hårdast.

Dopningsfall där elitidrottare är inblandade får mest uppmärksamhet. Men en stor andel av dem som fälls tillhör gruppen motionärer. Cirka 20 procent av alla tester görs på motionärer.

Budo- och kampsportsförbundet har haft flest dopningsfall bland tävlingsidrottare under senare år. Observera att kontrollerna inte är slumpvisa, utan riktade mot särskilda riskidrotter.

Flest fällda motionärer finns inom Friidrottsförbundet. Det kan förklaras av att Friskis & Svettis är en del av förbundet. Till skillnad från många andra föreningar i idrottsrörelsen genomför Friskis & Svettis dopningstester på eget initiativ.

Antidopningsarbetet fokuserar i hög grad på särskilda riskidrotter. Det gör att det inte finns något direkt samband mellan förbundens storlek och antalet dopningsprov. Aktiva inom Skidförbundet testas allra flitigast.

Historik över dopningsprov och bestraffningar