Vilka kommuner och län i Sverige har den mest livaktiga idrottsverksamheten och vilka har lägst? Det statliga lokala ekonomiska stödet till idrottsföreningar (LOK-stödet) är en indikation på hur livaktig idrottsverksamheten är för barn och ungdomar i kommunen. Kommunernas grad av idrottsverksamhet skiljer sig mycket åt mellan olika delar av landet och ibland även mellan grannkommuner med liknande förutsättningar.

Kommuner med mest idrottsverksamhet

Nedan visas de femton kommuner med högst lokalt ekonomiskt stöd under år 2013, vilket är det senaste året med tillgänglig statistik.

De 15 kommuner i Sverige med mest idrottsverksamhet, baserat på beviljat LOK-stöd i kronor per barn och ungdom i respektive kommun. År 2013.
Källa: Riksidrottsförbundet

Solna är den i särklass största kommunen vad gäller idrottsverksamhet och idrottsaktivitet för barn och ungdomar med 735 kronor i LOK-stöd per barn under 2013. Det genomsnittliga stödet för de 15 kommunerna med störst idrottsverksamhet är 554 kronor per barn och år. På topp 15 är många kommuner där invånarna har hög genomsnittlig förvärvsinkomst och geografiskt hör många hemma i närheten av större städer eller storstäder. Det genomsnittliga LOK-stödet för kommuner i Sverige ligger på 344 kronor.

Kommuner med lägst idrottsverksamhet

De 15 kommuner i Sverige med lägst idrottsverksamhet, baserat på beviljat LOK-stöd i kronor per barn och ungdom i respektive kommun. År 2013.
Källa: Riksidrottsförbundet

Bland de 15 kommuner med lägst idrottsaktivitet återfinns många kommuner från glesbygdsområden och i kommuner med låg genomsnittlig förvärvsinkomst. Det genomsnittliga stödet bland de 15 kommunerna med lägst idrottsverksamhet är 170 kronor per barn och år. Det genomsnittliga LOK-stödet för kommuner i Sverige ligger på 344 kronor.

Antal idrotter i länen

Antal idrotter i respektive län i Sverige. År 2012. Totalt fanns 69 idrotter/specialidrottsförbund i Sverige det året.
Källa: SCB, Kultur och fritid, 2014

Diagrammet visar att storstadsområdena har flest idrotter representerade i sitt län enligt SCB:s rapport Kultur och fritid. Nästan alla idrotter kan utövas på dessa orter – Stockholm, Västergötland/Västsvenska IF (numera Västra Götaland), Skåne och Uppland. Län med mycket glesbygd har betydligt färre idrotter representerade, till exempel Gotland, Hälsingland, Norrbotten. Län med både mycket glesbygd och närvaro av mellanstora eller större städer hamnar i ett mellanläge vad gäller antal idrotter representerade, till exempel Västernorrland, Västmanland, Örebro, Jämtland-Härjedalen.

Antal idrottsföreningar per län

Antal idrottsföreningar per län i Sverige enligt statistik från LOK-stödet. År 2016. Diagrammet visar endast huvudföreningar, eventuella sektioner är inte medräknade.
Källa: Riksidrottsförbundet

Noterbart är att Västra Götaland har betydligt fler idrottsföreningar än Stockholms och Skånes län. Stockholms län är endast trea på listan över flest idrottsföreningar i länet trots överlägset flest invånare i landet. Smålands län har endast drygt 100 idrottsföreningar färre än Stockholms län, trots betydligt färre invånare.

Antal invånare per idrottsförening

Antal länsinvånare per idrottsförening enligt statistik från LOK-stöd. År 2016. Diagrammet visar endast huvudföreningar, eventuella sektioner är inte medräknade.
Källa: Riksidrottsförbundet

Att granska antalet invånare i länet per idrottsförening är ett sätt att översiktligt bedöma det regionala utbudet och tillgången till idrottsföreningar. Ju fler invånare per idrottsförening, desto sämre föreningsutbud i regionen (i teorin). Diagrammet visar att Gotland, Dalarna och Norrbotten har lägst antal invånare per förening – mellan 509 och 571 invånare per förening – medan Stockholm, Örebro och Västmanland hamnar i botten med 1871, 1042 respektive 1007 invånare per idrottsförening. Av mellanstora län framstår Dalarna som ett län med mycket livlig föreningsverksamhet. Av storstadsområden klarar sig Skåne och Västra Götaland betydligt bättre än Stockholm, med 960 och 963 invånare per förening jämfört med 1871 i Stockholms län. Givetvis finns det många andra faktorer som påverkar utbudet och tillgången till idrott och idrottsföreningar i länen, till exempel storlek på föreningarna, antal sektioner, föreningarnas kapacitet att bedriva en bra verksamhet, avståndet mellan befolkningskoncentrationer och idrottsverksamheterna, transportmöjligheter, med mera.

Fördjupning

CIF:s regeringsrapport Statens stöd till idrotten – uppföljning 2017