Ungas aktivitetsnivå

För att mäta aktivitetsnivån används statistik från det statliga lokala aktivitetsstödet (LOK). Den visar hur många deltagartillfällen som registreras i föreningsidrotten.

Ungas idrottande ökar efter flera år av nedgång

2025-11-19

Aktivitetsnivån (antalet deltagartillfällen per capita i barn- och ungdomsidrotten (7–20 år). År 2010–2024.
Källa: Riksidrottsförbundet/LOK-stöd och SCB

Efter flera år av nedgång och en dipp under coronapandemin ökar nu deltagandet i barn- och ungdomsidrotten. Aktivitetsnivån är fortfarande lägre än under stora delar av 2010-talet. Vad som ligger bakom uppgången är oklart, men analyser från Centrum för idrottsforskning visar att fotboll står för den allra största delen av ökningen.

Tidigare analyser ger flera förklaringar till den tidigare nedgången: förändrade attityder där fler unga tränar för hälsans skull och vill ha större flexibilitet, stigande medlems- och träningsavgifter, ökad ojämlikhet och befolkningsminskning på små orter.

Unga pojkar idrottar mest – äldsta flickorna minst

2025-11-19

Aktivitetsnivån (deltagartillfällen per capita) i barn- och ungdomsidrotten, pojkar (P) och flickor (F) 7–20 år, fördelat på åldersgrupper. År 2014–2024.
Källa: Riksidrottsförbundet/LOK-stöd och SCB

Pojkar idrottar mer än flickor i alla åldersgrupper och aktiviteten minskar tydligt med åldern. Mest aktiva är pojkar 13–16 år, följt av pojkar 7–12 år. Minst aktiva är flickor 17–20 år. Det är ett mönster som varit stabilt över tid.

Mellan 2014 och 2024 har aktivitetsnivån sjunkit i alla grupper, utom hos flickor 7–12 år. Efter nedgången före och under coronapandemin ökar nu samtliga grupper igen, med tydligast återhämtning bland de yngre.

Pojkar föreningsidrottar mer än flickor

2025-11-17

Andel deltagartillfällen (LOK-stöd) i föreningsidrotten, fördelade på pojkar och flickor 7–25 år (för deltagare med funktionsnedsättning finns ingen övre åldersgräns). År 2024.
Källa: Riksidrottsförbundet/LOK-stöd

Pojkar är mer aktiva i föreningsidrotten än flickor. Fördelningen av deltagartillfällen är 60 procent för pojkar och 40 procent för flickor. Skillnaden mellan könen ökar med stigande ålder. En förklaring är att flickor oftare väljer att träna utanför föreningsidrotten, exempelvis på privatägda gym som saknar offentligt stöd.

Lokalt aktivitetsstöd (LOK) är det viktigaste bidraget till idrottsföreningar. Även om stödet är könsneutralt utformat gynnar det i praktiken pojkars idrottande. Anledningen är att stödet premierar verksamheter med stora träningsgrupper och många deltagartillfällen. Pojkar väljer i högre grad stora lagidrotter, medan flickor oftare är aktiva i individuella idrotter.

Föreningsidrott – en miljö för tävlingsintresserade

2020-05-15

Syn på idrott och tävling i relation till träningsform. Ungdomar 15–24 år. År 2019.
Fråga: På vilket eller vilka av följande sätt tränar/motionerar du?
Som intresserade räknas de som angett ”4” eller ”5 – mycket intresserad” och som ointresserade räknas de som angett ”1 – helt ointresserad” eller ”2” på en femgradig skala.
Källa: Ungdomsbarometern – En engagerad idrottsgeneration?

Data från Ungdomsbarometern ger möjlighet att jämföra ungdomars träningsvanor med deras syn på idrott och tävling. Analysen visar att unga med starkt intresse för idrott och tävling tränar i alla former – i föreningar, på gym och på egen hand. De som däremot är ointresserade av idrott och tävlingsmoment väljer i hög grad bort föreningsidrotten. Detta tyder på att föreningsidrotten främst uppfattas som en miljö för tävlingsinriktade. Ungdomar som tränar för motion och hälsa söker sig i stället till privata alternativ eller sköter träningen helt själva.

Fördjupning