Ett sätt att analysera trender inom motion och folkhälsa är att studera utvecklingen och deltagande i olika motionslopp över tid.

Nedan studeras utvecklingen av Lidingöloppet och Vasaloppet. Dessa evenemang används för att spegla hur deltagande i motionslopp har förändrats över tid i Sverige generellt. Andra motionslopp kan ha haft en helt annan utveckling.

Lidingöloppet

Lidingöloppet, med Lilla Lidingöloppet för barn och ungdomar, är världens största terränglopp och kan därmed användas som en indikator för intresset att delta i motionslopp i allmänhet och i motionslopp för löpning specifikt i Sverige. Ibland hörs påståendet att intresset för att delta i motionslopp ständigt ökar, men stämmer det? Och stämmer påståendet för alla åldersgrupper?

Barn

Antal deltagare i barnklasserna på Lilla Lidingöloppet minskar jämfört med 1980-talet. Nedan ges ett exempel av 10-åriga pojkar och flickor.

Antal deltagare på Lilla Lidingöloppet 1978-2017, pojkar och flickor 10 år.
Källa: www.lidingoloppet.se

Antalet deltagare i barnklasserna på Lilla Lidingöloppet har minskat mycket jämfört med genomsnittet på 1980-talet. Bland pojkarna har antalet deltagare halverats sedan 1980-talet då mellan 400-600 barn sprang i klassen pojkar tio år. Toppen nåddes 1988 då 609 pojkar sprang det 1,7 kilometer långa loppet. Bland flickorna är antalet deltagare ungefär 100 individer färre idag jämfört med genomsnittet på 1980-talet. Toppåret var 1989 då 381 flickor fullföljde loppet. Orsakerna till tappet kan vara många (exempelvis ökad konkurrens från andra lopp) men minskningen för både pojkar och flickor är så pass stor att det inte går att utesluta ett minskat intresse för  löpning och att delta i motionslopp hos de yngre barnen i allmänhet.

Ungdomar

Antal deltagare i ungdomsklasserna har minskat ännu mer jämfört med barnklasserna på Lilla Lidingöloppet. Nedan ges exempel från 14-åriga pojkar och flickor.

Antal deltagare på Lilla Lidingöloppet åren 1978-2017, pojkar och flickor 14 år.
Källa: www.lidingoloppet.se

Även antalet deltagare i ungdomsklasserna har minskat kraftigt på senare år jämfört med genomsnittet på 1980-talet. För pojkar har minskningen varit omkring två tredjedelar och för flickor har deltagandet halverats. Toppåren för pojkar 14 år var 1980 och 1987 med 298 deltagare per år på det 6 km långa loppet, medan flickorna hade flesta deltagare 1987 med 237 som fullföljde loppet. Även här kan man anta att ungdomar inte lockas av motionslopp och löpning i samma utsträckning som tidigare, även om det inte går att utesluta att konkurrensen från andra lopp och evenemang har ökat under tidsperioden med följden att färre löpare deltar i Lilla Lidingöloppet.

Juniorer

Juniorklasserna har minskat kraftigt jämfört med deltagarantalet på 1980- och 1990-talet.

Antal manliga och kvinnliga deltagare i Lidingöloppet per år 1970-2017 i juniorklasserna (17, 19 och 22 år sammanslagna). Juniorklasserna för kvinnor startade 1979. Deltagarantalet per år är en sammanslagning av antalet deltagare per klass.
Källa: www.lidingoloppet.se

Antalet deltagare i juniorklasserna på Lidingöloppet har minskat markant de senaste 20 åren jämfört med situationen på 1980-talet och tidigt 1990-tal: för kvinnor är minskningen från cirka 300 deltagare i genomsnitt på 1980-talet till dagens omkring 70 deltagare, och för män från cirka 750 till 150 deltagare under samma tidsperiod. Distanserna för dessa åldersgrupper är 10 km, förutom för män 22 år som springer 15 km. Det verkar således som att intresset för att delta i motionslopp hos 16-22-åringar har minskat i allmänhet, även om konkurrensen från andra lopp och motionsevenemang kan ha haft en negativ effekt.

Vuxna deltagare ökar

Antalet vuxna deltagare har ökat kraftigt. Lidingöloppets 30 km har ökat 70-80 procent.

Antal män och kvinnor på Lidingöloppet 30 km 1965-2017.

Källa: www.lidingoloppet.se

De senaste tio åren har antalet deltagare på Lidingöloppet 30 km ökat. Detta kan ses som en effekt av det ökade intresset för motion och träning hos vuxna i allmänhet. Mäns deltagande har ökat cirka 70 procent på 2010-talet jämfört med 1980-och 1990-talet. Lidingöloppet 30 km blev officiell tävlingsklass för kvinnor först i slutet av 1980-talet. Kvinnors deltagande har ökat kraftigt, från några hundra deltagare på 1990-talet till dagens situation med tusentals kvinnliga löpare varje år. De senaste åren uppgår andelen kvinnor på Lidingöloppet 30 km till 38-39 procent och andelen män till 61-62 procent.

Vasaloppet och Vasaloppsveckan

Vasaloppet är världens största skidtävling sett till antalet deltagare och har hög status hos såväl tävlings- som motionsåkare. Vasaloppsveckan kan ses som en generell indikator för hur populärt det är att delta i motionslopp vintertid i Sverige, även om andra motionslopp kan ha haft en annan utveckling.

Vasaloppsveckan ökar

Antalet deltagare på Vasaloppsveckan har ökat mycket kraftigt.

Antal fullföljande deltagare per år under Vasaloppsveckan, åren 1970-2017.
Källa: Vasaloppet.se

Antalet deltagare i Vasaloppsveckan har stadigt ökat genom åren i takt med att utbudet av lopp ökat. Bidragande har också varit att intresset för motion och träning i samhället har ökat samt att fler kvinnor deltar i loppen. Ökningen i deltagarantal på 2000-talet har varit mycket kraftig jämfört med tidigare år. Vasaloppet ställdes in år 1990 på grund av snöbrist. I början av analysperioden fanns enbart Vasaloppet som startade år 1922. I Vasaloppsveckan vinter ingår numera en lång rad lopp, exempelvis Vasaloppet (90 km), Öppet spår (90 km, två lopp), Tjejvasan (30 km), Halvvasan (45 km) och Stafettvasan (90 km fördelat på kortare sträckor). Sedan några år finns även lopp för barn och ungdomar.

Loppet når allt fler kvinnor

Ökningen av deltagare beror delvis på att Vasaloppsveckan har varit duktiga på att nå kvinnor.

Antalet kvinnor genom åren

Antal fullföljande kvinnor per år på Vasaloppet 1998-2017.
Källa: Vasaloppet.se

Antalet män genom åren

Antalet fullföljande män per år på Vasaloppet 1998-2017.
Källa: Vasaloppet.se

Fördjupningsmaterial

Läs mer om Lidingöloppet

Fördjupningsmaterial

Läs mer om Vasaloppet