Socioekonomi och bakgrund

Ungas deltagande i föreningsidrott skiljer sig mellan olika samhällsgrupper. Bakgrund, familjesituation, bostadsort och föräldrarnas inkomst och utbildningsnivå har stor betydelse.

Stora idrottsskillnader mellan bostadsområden

2023-04-13

Procentuell avvikelse från förväntat antal idrottande barn och ungdomar (lokalt aktivitetsstöd 7–25 år) per områdestyp. År 2021.
Områdestyper från Delegationen mot segregation (Delmos ) och SCB. 1 = Område med stora socioekonomiska utmaningar, 2 = Område med socioekonomiska utmaningar, 3 = Socioekonomiskt blandade områden, 4 = Områden med goda socioekonomiska förutsättningar och 5 = Områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar. År 2020.
Källa: Arnoldsson, J. Socioekonomi påverkar ungas idrottande. I Idrott och segregation: Om idrottens roll i ett ojämlikt samhälle, Centrum för idrottsforskning (2023)

Figuren visar att områden med stora socioekonomiska utmaningar har störst underskott av unga i föreningsidrotten. Underskottet består, men är något mindre, i områdestyp 2 och 3. Områden med goda, respektive mycket goda, socioekonomiska förutsättningar (områdestyper 4 och 5) har fler LOK-stödsregistrerade unga än förväntat. Skillnaderna gäller båda könen, men är särskilt tydliga för flickor. I områden med stora socioekonomiska utmaningar (områdestyp 1) är underskottet av LOK-stödsregistrerade flickor 55 procent. I områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar är situationen den rakt omvända: där överstiger föreningsidrottandet bland flickor det förväntade värdet med 36 procent.
Mönstret är entydigt: ju bättre socioekonomiska förutsättningar som råder i ett bostadsområde, desto fler unga deltar i organiserad föreningsidrott.

Ta del av Riksidrottsförbundets statistik om barn och ungdomars föreningsidrottande i olika stadsdelar/områden.
Se andelen idrottande barn i ditt bostadsområde med SVT:s sökverktyg.
Läs mer om ungas idrottsaktivitet under Idrott per kommun och distrikt.

Bakgrund och utbildningsnivå påverkar ungas idrottande

2023-04-12

Andel barn och unga (12–18 år) som idrottade i förening avseende bakgrund (svensk eller utländsk*), föräldrarnas utbildningsnivå (eftergymnasial eller högst gymnasial) och föräldrarnas civilstatus (sammanboende eller ensamstående). År 2018–2019.
* I gruppen utländsk bakgrund ingår barn födda utomlands och barn födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar.
Källa: Barn-ULF/SCB

Barn och ungdomar med utländsk bakgrund tenderar att delta i lägre grad än jämnåriga med svensk bakgrund. Detsamma gäller för barn till högutbildade föräldrar jämfört med lägre utbildade föräldrar. Även föräldrarnas civilstatus påverkar idrottandet. Barn till sammanboende föräldrar föreningsidrottar i högre grad än barn till ensamstående mammor och pappor.

Fördjupning