Diagrammet visar att ridsport, konståkning och gymnastik är de idrotter med i särklass högst andel kvinnliga medlemmar år 2016, följt av friidrott, simning och handboll. När det gäller antal kvinnliga medlemmar står friidrott och fotboll i en särställning med cirka 256 000 respektive 207 000 medlemmar. De andra idrotterna med över 100 000 kvinnliga medlemmar är gymnastik (151 000), ridsport (149 000) och golf (145 000). Innebandy, korpen, skidsport och handboll har alla ett kvinnligt medlemsantal i storleksordningen 51 000-54 000, medan simsport har drygt 86 000 kvinnliga medlemmar.

Tio specialidrottsförbund i Sverige har mer än 80 procent män bland sina utövare, och i fem specialidrottsförbund (ishockey, cricket, amerikansk fotboll, flygsport, biljard) överstiger andelen män 15 procent. Av dessa fem idrotter är ishockey klart störst i antalet medlemmar och antal träningstillfällen.

Cirkeldiagrammet visar att svenska landslagstrupper är relativt jämställda mellan män och kvinnor i antalet utövare, med en liten övervikt av män. Andelarna bygger på information om totalt 2971 personer.

Det är en betydligt större andel av LOK-stödet som går till pojkar än till flickor år 2016: 61 procent jämfört med 39 procent om man summerar alla ålderskategorier 7-25 år. Andelen stöd till pojkar är som allra störst mellan 21-25 års ålder. Bland flickorna minskar andelen stöd med ökande ålder, förutom i ålderskategorin > 25 år. Det är viktigt att notera att ökande andel av stödet till pojkarna i tonåren inte betyder att antalet pojkar i idrotten ökar i dessa ålderskategorier. Tvärtom minskar antalet individer med ökande ålder generellt inom idrotten, och mer hos flickor än hos pojkar i tonåren.

Cirkeldiagrammen ovan visar att en stor majoritet av ordförandeposterna innehas av män, 76 procent. Endast 24 procent av specialidrottsförbunden har en kvinnlig ordförande år 2016. Motsvarande andel män och kvinnor på posten som generalsekreterare är 70 respektive 30 procent.

Ungefär hälften (52%) av specialidrottsförbunden har en jämställd styrelse där båda könen uppgår till minst 40 procent. Dock är 33 specialidrottsförbund (46%) mansdominerade och endast ett förbund kvinnodominerat vad gäller representation i styrelsen. Representation i styrelsen säger naturligtvis ingenting om andra dimensioner av jämställdhet såsom makt, värderingar och ”vem som tillåts sätta agendan”.

Det är totalt tolv specialidrottsförbund som antingen helt saknar kvinnlig representation i styrelsen eller som endast har en kvinna i styrelsen, under år 2016. Andelen kvinnor i styrelsen uppgår till mellan 0-20 procent i dessa förbund. Detta beror bland annat på hur många medlemmar styrelsen har totalt.

Tre fjärdedelar av svenska idrottsledare med internationella uppdrag är män. Andelen kvinnor med internationella uppdrag för idrottsrörelsen har ökat något under perioden 2014-2016, men det är en blygsam ökning från 22 till 24 procent. Av de totalt 310 officiella uppdragen internationellt under 2016 stod manliga ledare för 76 procent, det vill säga, det var manlig representation på 236 av mötena mot kvinnornas representation på endast 74 möten.

Det är tretton specialidrottsförbund som har en andel kvinnliga styrelsemedlemmar som överstiger 55 procent. Ridsportförbundet står ut från de andra förbunden med hela tio kvinnor i styrelsen och en andel totalt på 77 procent.