Män dominerar fortfarande bland de förtroendevalda i idrottsrörelsens olika förbund, men andelen kvinnor ökar. Här hittar du även de idrottsförbund med särskilt stora könsskillnader bland sina medlemmar.

Fler jämställda styrelser – men fortsatt manlig dominans

Kvinnodominerade, jämställda och mansdominerade styrelser inom de 71 specialidrottsförbunden. År 2017.
Kvinnodominerade = andelen kvinnor överstiger 60 procent. Mansdominerade = andelen män överstiger 60 procent. Jämställda = båda kön uppgår till minst 40 procent.
Källa: Riksidrottsförbundet och Specialidrottsförbunden

Kvinnor har tagit allt större plats i idrottsförbundens styrelser under 2000-talet. År 2017 betäckandes 56 procent av förbunden som jämställda. Motsvarande siffra 2001 var 25 procent. Den manliga dominansen i styrelserna är däremot fortsatt stor. I 29 av 71 förbund är andelen män större än 60 procent. Två förbund (3 procent) har en motsvarande övervikt av kvinnor.

Fördelning av kön och ålder i förbundens styrelser

Andel (%) män och kvinnor bland ledamöter i specialidrottsförbundens styrelser, fördelat på åldersgrupper. År 2017. 
Källa: Specialidrottsförbundet

Antal män och kvinnor bland ledamöter i specialidrottsförbundens styrelser, fördelat på åldersgrupper. År 2017.
Källa: Specialidrottsförbunden

Statistiken visar att unga kvinnor är ledamöter i betydligt större utsträckning än unga män. Relativt få ledamöter är dock under 30 år. Totalt sett är 61 procent män och 39 procent kvinnor ledamöter i förbundens styrelser. Den manliga dominansen ökar med ålder. Bland ledamöter över 60 år 77 procent män. I diagrammen ovan redovisas köns- och åldersfördelningen i förbundens styrelser utifrån båda andel och antal.

Ordföranden och generalsekreterare är oftast en man

Andel (%) kvinnor och män som ordförande i de 71 specialidrottsförbunden. År 2017.
Källa: Riksidrottsförbundet

Andel (%) kvinnor och män som generalsekreterare i de 71 specialidrottsförbunden. År 2017.
Källa: Specialidrottsförbunden

Cirkeldiagrammen ovan visar att män sitter på de flesta av idrottsförbundens högsta poster. En stor majoritet ordföranden är män. Knappt en fjärdedel av förbunden har valt en kvinna till den posten. Bland generalsekreterarna är andelen kvinnor något större.

Män och kvinnor med internationella uppdrag

Könsfördelning av svenska idrottsledare som är representanter i internationella förbundsstyrelser och kommittéer. År 2017.
Källa: Riksidrottsförbundet

Tre fjärdedelar av svenska idrottsledare med internationella uppdrag är män. Könsfördelningen har varit i stort sett oförändrad under senare år. Svensk idrottsrörelse hade totalt 313 representanter i internationella förbundsstyrelser och kommittéer 2017. Av dem var 80 kvinnor och 233 män.

Förbund med högst andel kvinnliga medlemmar

De tio specialidrottsförbund med högst andel (%) kvinnliga medlemmar. År 2017. En person kan vara aktiv i flera idrottsförbund.
Källa: Riksidrottsförbundet

Män och kvinnor väljer i hög grad olika idrotter. Ovan redovisas de förbund med störst andel kvinnliga medlemmar. Nedan hittar du motsvarande statistik för män. Forskning visar att idrotten i stor utsträckning styrs av starka könsnormer. Det är fortfarande vanligt med föreställningar om hur män och kvinnor ”är”, hur olika idrotter ”ska vara” och vad som är ”normalt”. Dessa föreställningar påverkar hur män och kvinnor idrottar och innebär ett hinder för en jämställd idrott. Det konstaterade Centrum för idrottsforskning i en rapport till regeringen 2018.

Antalet män och kvinnor i olika förbund redovisas under Föreningsidrott.

Förbund med högst andel manliga medlemmar

De tio specialidrottsförbund med högst andel (%) manliga medlemmar. År 2017. En person kan vara aktiv i flera idrottsförbund.
Källa: Riksidrottsförbundet