Personer med funktionsnedsättning är betydligt mindre fysiskt aktiva än personer utan funktionsnedsättning. De upplever även ohälsa i högre grad. Här presenteras också statistik om parasport.

Funktionsnedsättning och fysisk aktivitet

Andel (%) som når rekommendationen om minst 30 minuter måttlig till hög fysisk aktivitet per dag. Personer med och utan funktionsnedsättning. År 2008.
Källa: Folkhälsomyndigheten, Nationella folkhälsoenkäten ”Hälsa på lika villkor” (2008)

Personer med funktionsnedsättningar är mindre fysiskt aktiva än personer utan funktionsnedsättningar. Enligt Myndigheten för delaktighet är det tio gånger vanligare att personer med funktionsnedsättning upplever sin hälsa som dålig. Närmare 40 procent har inte idrottat alls under det senaste året jämfört med 20 procent bland övriga befolkningen.

Hinder till idrott och träning

Framträdande hinder till idrott, träning och motion hos personer med funktionsnedsättning. Informationen baseras på kvalitativa vetenskapliga studier i rapporten Fysisk aktivitet vid funktionsnedsättning. Faktorerna står inte i någon särskild inbördes ordning, och ska inte betraktas som en fullständig lista på faktorer.
Källa: Bergström, Hagströmer, Sundberg & Taube (2010). Fysisk aktivitet vid funktionsnedsättning.

Många av de mest framträdande hindren till träning och motion för personer med funktionsnedsättningar har att göra med olika dimensioner av bristande tillgänglighet att göra.

Underlättande faktorer

Underlättande faktorer för träning och motion hos personer med funktionsnedsättningar. Informationen baseras på kvalitativa vetenskapliga studier i rapporten Fysisk aktivitet vid funktionsnedsättning. Faktorerna står inte i någon särskild inbördes ordning, och ska inte betraktas som en fullständig lista på faktorer.
Källa: Bergström, Hagströmer, Sundberg & Taube (2010). Fysisk aktivitet vid funktionsnedsättning.

Det finns en lång rad underlättande faktorer till träning och idrott för personer med funktionsnedsättningar, allt från socialt stöd och positiv attityd från personer och grupper i omgivningen, till utbud av träningslokaler, idrottsföreningar och tillgång till professionellt stöd och assistans.

Deltagandet inom parasporten minskar

LOK-stöd till Svenska Parasportförbundet, antal träningstillfällen per år 2011–2016. För deltagare med funktionsnedsättningar finns ingen övre åldersgräns för aktivitetsstöd vilket det gör för personer utan funktionsnedsättningar (max 25 år).
Källa: Riksidrottsförbundet

Antal träningstillfällen för idrottare med funktionsnedsättningar har stadigt minskat under tidsperioden. Antal bidragsberättigade träningstillfällen har minskat med cirka nio procent 2011–2016. Antal träningstillfällen verkar ha stabiliserats på drygt 250 000 per år sedan år 2014.

Parasport Sverige administrerar verksamhet för 18 egna idrotter. Ytterligare 20 idrotter administreras av respektive specialidrottsförbund.

Förbund med paraidrott tillhör några av våra mest framgångsrika

De tio specialidrottsförbund med flest vunna medaljer vid senaste VM eller motsvarande, varav två har starka kopplingar till idrottsverksamhet för personer med funktionsnedsättningar.
Källa: Riksidrottsförbundet och Specialidrottsförbunden

Parasportförbundet och Dövidrottsförbundet tillhör några av Sveriges mest framgångsrika specialidrottsförbund när det gäller antalet vunna medaljer vid senaste VM eller motsvarande. Parasportförbundet ligger på tredje plats av alla 71 förbund, medan Dövidrottsförbundet hamnar på sjätte plats 2016.

Fördjupning

Mer om parasport på Parasport.se