Personer med funktionsnedsättning är mindre fysiskt aktiva än andra. En kraftig minskning av föreningsidrottandet under senare år visar att den här gruppen drabbades hårt av coronapandemin.

Föreningsidrottandet minskar – men återhämtning efter pandemin

2024-04-10

Aktivitetsnivå personer med funktionsnedsättning (deltagartillfällen) 7–25< år*. År 2017–2022.
*För deltagare med funktionsnedsättning finns ingen övre åldersgräns.
Källa: Riksidrottsförbundet/LOK-stöd

Antalet deltagartillfällen bland idrottare med funktionsnedsättning har minskat sedan 2017. Coronapandemin och medföljande samhällsrestriktioner drabbade den här gruppen särskilt hårt. Det syns tydligt på den drastiskt minskade aktivitetsnivån pandemiåren 2020 och 2021. Efter pandemin har antalet deltagartillfällen ökat, vilket tyder på att en viss återhämtning. Men aktivitetsnivån är fortfarande lägre än innan pandemin.

Personer med funktionsnedsättning finns inom många olika idrotter och specialidrottsförbund. Två förbund organiserar endast idrott för funktionsnedsatta: Parasportförbundet och Sveriges Paralympiska Kommitté (Parasport Sverige) samt Dövidrottsförbundet.

Funktionsnedsatta är mindre fysiskt aktiva

Andel (%) som når rekommendationen om minst 30 minuter måttlig till hög fysisk aktivitet per dag. Personer med och utan funktionsnedsättning. År 2008.
Källa: Folkhälsomyndigheten, Nationella folkhälsoenkäten ”Hälsa på lika villkor” (2008)

Personer med funktionsnedsättningar är mindre fysiskt aktiva än andra. En mindre andel i den gruppen bedöms nå hälsorekommendationen om minst 30 minuter fysisk aktivitet per dag jämfört med den övriga befolkningen.

Hinder till idrott och träning

Framträdande hinder till idrott, träning och motion hos personer med funktionsnedsättning. Informationen baseras på kvalitativa vetenskapliga studier i rapporten Fysisk aktivitet vid funktionsnedsättning. Faktorerna står inte i någon särskild inbördes ordning, och ska inte betraktas som en fullständig lista på faktorer.
Källa: Bergström, Hagströmer, Sundberg & Taube (2010). Fysisk aktivitet vid funktionsnedsättning.

Många av de mest framträdande hindren till träning och motion för personer med funktionsnedsättningar har att göra med olika dimensioner av bristande tillgänglighet.

Underlättande faktorer

Underlättande faktorer för träning och motion hos personer med funktionsnedsättningar. Informationen baseras på kvalitativa vetenskapliga studier i rapporten Fysisk aktivitet vid funktionsnedsättning. Faktorerna står inte i någon särskild inbördes ordning, och ska inte betraktas som en fullständig lista på faktorer.
Källa: Bergström, Hagströmer, Sundberg & Taube (2010). Fysisk aktivitet vid funktionsnedsättning.

Det finns en lång rad underlättande faktorer till träning och idrott för personer med funktionsnedsättningar, allt från socialt stöd och positiv attityd från personer och grupper i omgivningen, till utbud av träningslokaler, idrottsföreningar och tillgång till professionellt stöd och assistans.