En stor andel barn och ungdomar i Sverige föreningsidrottar. Men under senare år har aktivitetsnivån minskat i alla åldersgrupper. Störst nedgång finns bland äldre ungdomar.

Fotboll överlägset störst bland unga

Antal deltagartillfällen i de 20 största specialidrottsförbunden, flickor och pojkar 7–25 år. År 2019.
Källa: Riksidrottsförbundet/LOK-stöd

Kung fotboll regerar i barn- och ungdomsidrotten. Mätt i antalet deltagartillfällen är gapet långt ner till tvåan innebandy.

Föreningsidrottandet minskar i alla åldersgrupper

Aktivitetsnivån (deltagartillfällen per capita och år) i barn- och ungdomsidrotten, flickor (F) och pojkar (P) 7–20 år. År 2008–2019.
Källa: Riksidrottsförbundet/LOK-stöd

Barn och ungdomars föreningsidrottande fortsätter falla. De senaste tio åren har aktivitetsnivån minskat i alla åldersgrupper. Nedgången sågs först hos äldre ungdomar, framför allt flickor. Omkring 2012 vände det nedåt även bland idrottsrörelsens yngsta medlemmar, gruppen 7–12 år. Den nedgången är störst bland pojkar.

Högst aktivitetsnivå har pojkar 13–16 år, följt av pojkar 7–12 år. Träningsvolymen för pojkar i den åldern är i genomsnitt cirka 40–46 deltagartillfällen per pojke och år. Minst aktiva är flickor 17–20 år, med i genomsnitt 12 deltagartillfällen per flicka och år.

Störst nedgång bland äldre ungdomar

Minskning av aktivitetsnivån (deltagartillfällen per capita och år) för flickor (F) och pojkar (P) 7–20 år. Grafen visar den procentuella minskningen mellan 2009 och 2019.
Källa: Riksidrottsförbundet/LOK-stöd

Procentuellt minskar aktivitetsnivån inom föreningsidrotten mest i den äldsta åldersgruppen. Mellan 2009 och 2019 är nedgången allra störst bland flickor 17–20 år.

En undersökning från Ungdomsbarometern visar att synen på idrott har förändrats. I dag tränar och idrottar många för hälsans skull snarare än för att bli duktig på en sport. Ungdomar vill också ha möjlighet att påverka när och hur ofta man tränar. Kanske förklarar detta varför många unga väljer träning på privata gym eller i egen regi istället för att föreningsidrotta.

Det finns sannolikt många orsaker till varför de yngsta barnen idrottar mindre i en förening. Allt högre medlems- och träningsavgifter har gjort idrotten dyrare. Avfolkning gör det svårt att få ihop fungerande lag eller träningsgrupper på vissa små orter. Socioekonomi har dessutom stor betydelse för barn och ungdomars idrottande. Nedgången kan därför ytterst handla om ökad ojämlikhet.

Trend: Unga pojkar föreningsidrottar allt mindre

Aktivitetsnivån (deltagartillfällen per capita och år) för pojkar 7–12 år inom föreningsidrotten. År 2008–2019.
Källa: Riksidrottsförbundet/LOK-stöd

Pojkar 7–12 år är mycket aktiva inom föreningsidrotten. Men sedan 2012 har aktivitetsnivån i den gruppen minskat med nästan 17 procent. För flickor i samma ålder är minskningen cirka 8 procent.

Den kraftiga nedgången bland pojkar är svår att förklara, men riskerar att bli ett problem för både idrottsföreningar och folkhälsan. När nedgången sker i unga åldrar kan det få efterverkningar längre upp i åldrarna.

Föreningsidrott – en miljö för tävlingsintresserade

Syn på idrott och tävling i relation till träningsform. Ungdomar 15–24 år. År 2019.
Fråga: På vilket eller vilka av följande sätt tränar/motionerar du?
Som intresserade räknas de som angett ”4” eller ”5 – mycket intresserad” och som ointresserade räknas de som angett ”1 – helt ointresserad” eller ”2” på en femgradig skala.
Källa: Ungdomsbarometern – En engagerad idrottsgeneration?

Data från Ungdomsbarometern gör det möjligt att jämföra hur ungdomar tränar med deras syn på idrott och tävling. Resultatet visar att unga med stort intresse för idrott och tävling tränar i alla former – i föreningar, på gym och i egen regi. De som däremot är ointresserade av idrott och tävling väljer bort föreningsidrotten. Detta indikerar att föreningsidrotten framför allt uppfattas som en miljö för tävlingsintresserade. De som tränar för motion och hälsa söker sig istället till privata alternativ eller sköter träningen helt själva.

Andel pojkar och flickor inom de största idrotterna

Andel deltagartillfällen (%) inom de 10 största förbunden, flickor och pojkar, 7–25 år. År 2019.
Källa: Riksidrottsförbundet/LOK-stöd

Det är stor skillnad i flickors och pojkars val av idrott. Förbunden som organiserar de tre stora lagidrotterna fotboll, innebandy och ishockey samt Budo- och kampsportförbundet domineras av pojkar. På fjärde och sjätte plats finner vi gymnastikförbundet och ridsportförbundet, vilka är starkt dominerade av flickor. Övriga fyra förbund har en jämnare könsfördelning.