Barn och ungdomar

Aktivitetsnivån inom barn- och ungdomsidrotten har minskat sedan början av 2000-talet. Nedgången sågs först hos äldre ungdomar, framför allt flickor. Under de senaste tio åren har aktivitetsnivån gått ner i alla åldersgrupper. Mest aktiva är pojkar 13–16 år (40 deltagartillfällen per person och år). Därefter följer pojkar 7–12 år. Minst aktiva är flickor 17–20 år (11 deltagartillfällen per person och år).

Analyser av Centrum för idrottsforskning visar att ungdomars syn på idrott har förändrats. I dag tränar och idrottar många främst för hälsans skull. Ungdomar vill också ha möjlighet att påverka när och hur ofta man tränar. Kanske förklarar detta varför många väljer bort föreningsidrotten. Minskningen bland yngre barn har sannolikt många orsaker. Allt högre medlems- och träningsavgifter har gjort idrotten dyrare. Avfolkning gör det svårt att få ihop fungerande lag eller träningsgrupper på vissa små orter. Socioekonomi har dessutom stor betydelse för barn och ungdomars idrottande. Nedgången kan därför ytterst handla om ökad ojämlikhet.

Den kraftiga nedgången 2019–2021 sammanfaller med coronapandemin.

Totalt sett minskade aktivitetsnivån i föreningsidrotten med 13 procent under pandemiåren (2020 och 2021). Den procentuella nedgången bland unga vuxna var betydligt större än hos idrottsrörelsens yngre medlemmar. Nedgången i kategorin 21–25 år sammanhänger med att Folkhälsomyndigheten klassificerade personer över 18 år som vuxna. De uppmanades exempelvis att undvika närkontakt, endast träna utomhus och inte delta i matcher, tävlingar eller cuper.

Parasporten drabbades särskilt hårt av pandemin, visar kategorin över 25 år. Den åldersgruppen innehåller endast utövare med funktionsnedsättning, det vill säga personer som i stor utsträckning tillhör olika riskgrupper avseende covid-19.

Efter de dystra pandemiåren går det att skönja en ljusning inom barn- och ungdomsidrotten. Hösten 2021 ökade det totala antalet deltagartillfällen med 7 procent jämfört med hösten året innan. Aktiviteten ökade i alla åldersgrupper, framför allt bland äldre ungdomar och unga vuxna, 17–20 år (21 procent) och 21–25 år (18 procent). Antalet deltagartillfällen var däremot fortfarande lägre än före pandemin, hösten 2019.

Den trend som går att observera hösten 2021 fortsatte även våren 2022. Återhämtningen var stark i alla åldersgrupper jämfört med pandemivåren 2021. Antalet deltagartillfällen ökade med totalt 15 procent mellan dessa år. Gruppen 21–25 år ökade allra mest (35 procent). Idrottsaktiviteten var dock fortfarande lägre än före pandemin, våren 2019.

Även personer med funktionsnedsättning ökar sin idrottsaktivitet. Läs mer under Funktionsnedsättning.

Kung fotboll regerar i barn- och ungdomsidrotten. Det märks tydligt när man summerar antalet deltagartillfällen inom de 20 största specialidrottsförbunden. Gapet ner till tvåan ishockey och trean innebandy är stort.

Data från Ungdomsbarometern gör det möjligt att jämföra hur ungdomar tränar med deras syn på idrott och tävling. Resultatet visar att unga med stort intresse för idrott och tävling tränar i alla former – i föreningar, på gym och i egen regi. De som däremot är ointresserade av idrott och tävling väljer bort föreningsidrotten. Detta indikerar att föreningsidrotten framför allt uppfattas som en miljö för tävlingsintresserade. De som tränar för motion och hälsa söker sig istället till privata alternativ eller sköter träningen helt själva.

Fördjupning

• Statens stöd till idrotten – uppföljning 2022
• Ungdomsbarometern: En engagerad idrottsgeneration?