En stor andel barn och ungdomar i Sverige föreningsidrottar. Men under 2000-talet har aktivitetsnivån stadigt minskat. Coronapandemin slog hårt mot ungas idrottande. Nu pågår en återhämtning.

UPPDATERING PÅGÅR

Föreningsidrottandet har minskat i alla åldersgrupper

2024-04-10

Aktivitetsnivån (deltagartillfällen per capita och år) i barn- och ungdomsidrotten, flickor (F) och pojkar (P) 7–20 år. År 2012–2022.
Källa: Riksidrottsförbundet/LOK-stöd

Aktivitetsnivån inom barn- och ungdomsidrotten sjunker. Nedgången har pågått sedan början av 2000-talet. Den sågs först hos äldre ungdomar, framför allt flickor. Under de senaste tio åren har det skett en generell nedgång i alla åldersgrupper. Nedgången var särskilt framträdande under pandemiåren 2020 och 2021. Aktivitetsnivåerna för 2022 visar dock en vändning, med högre nivåer jämfört med både för 2020 och 2021. Figuren visar att pojkar idrottar mer än flickor i samtliga kategorier. Mest aktiva är pojkar 13–16 år (42 deltagartillfällen per person och år). Därefter följer pojkar 7–12 år. Minst aktiva är flickor 17–20 år (11 deltagartillfällen per person och år).

Analyser av Centrum för idrottsforskning visar att ungdomars syn på idrott har förändrats. I dag tränar och idrottar många främst för hälsans skull. Ungdomar vill också ha möjlighet att påverka när och hur ofta man tränar. Kanske förklarar detta varför många väljer bort föreningsidrotten. Minskningen bland yngre barn har sannolikt många orsaker. Allt högre medlems- och träningsavgifter har gjort idrotten dyrare. Avfolkning gör det svårt att få ihop fungerande lag eller träningsgrupper på vissa små orter. Socioekonomi har dessutom stor betydelse för barn och ungdomars idrottande. Nedgången kan därför ytterst handla om ökad ojämlikhet.

Så slog pandemin mot olika åldersgrupper

2023-02-16

Förändring (%) mellan åren 2019 och 2021 av aktivitetsnivåer (deltagartillfällen) för olika åldersgrupper.
*För deltagare med funktionsnedsättning finns ingen övre åldersgräns.
Källa: Riksidrottsförbundet/LOK-stöd

Totalt sett minskade aktivitetsnivån i föreningsidrotten med 13 procent under pandemiåren, visar jämförelsen mellan 2019 och 2021. Den procentuella nedgången bland unga vuxna var betydligt större än hos idrottsrörelsens yngre medlemmar. Det kraftiga tappet i kategorin 21–25 år sammanhänger med Folkhälsomyndighetens uppmaning till personer över 18 år att undvika närkontakt, endast träna utomhus och inte delta i matcher, tävlingar eller cuper.

Parasporten drabbades särskilt hårt av pandemin. Det visar nedgången i kategorin över 25 år, som endast består av utövare med funktionsnedsättning.

Efter pandemin: återhämtning i alla åldersgrupper

2024-04-10

Förändring (%) mellan åren 2021 och 2022 av aktivitetsnivåer (deltagartillfällen) för olika åldersgrupper.
Källa: Riksidrottsförbundet/LOK-stöd

Efter de dystra pandemiåren inleddes en återhämtning inom barn- och ungdomsidrotten. Mellan 2021 och 2022 ökade det totala antalet deltagartillfällen med 10 procent. Aktiviteten steg i alla åldersgrupper. Kraftigast var återhämtningen bland unga vuxna och personer med funktionsnedsättning (kategorin äldre än 25 år). Läs mer under Funktionsnedsättning.

Aktivitetsnivån fortfarande lägre än före pandemin

2024-04-10

Förändring (%) mellan åren 2019 och 2022 av aktivitetsnivåer (deltagartillfällen) för olika åldersgrupper.
Källa: Riksidrottsförbundet/LOK-stöd

En jämförelse mellan 2019 (före pandemin) och 2022 (efter pandemin) visar att återhämtningen kommit olika långt för olika åldersgrupper. I kategorierna 7–12 år och 13–16 år är antalet deltagartillfällen nästan på samma nivå som innan pandemin. För de äldre åldersgrupperna 17–20 år och 21–25 år är det en bit kvar. Statistiken kan tolkas som att idrottsrörelsen genomgått och genomgår en framgångsrik återstartsprocess, även om de hårdast drabbade grupperna inte nått samma aktivitetsnivåer som före pandemin.

Fotboll överlägset störst bland unga

2024-04-11

 

Lokalt aktivitetsstöd 2022, deltagartillfällen (7–25 år*), fördelade på specialidrottsförbund.
*För deltagare med funktionsnedsättning finns ingen övre åldersgräns.
**Många lokalföreningar i Friskis & Svettis är medlemmar i Svenska Friidrottsförbundet.
Källa: Riksidrottsförbundet/LOK-stöd

Kung fotboll regerar i barn- och ungdomsidrotten. Det märks tydligt när man summerar antalet deltagartillfällen inom de 20 största specialidrottsförbunden. Gapet ner till tvåan  innebandy och trean ishockey är stort.

Föreningsidrott – en miljö för tävlingsintresserade

2020-05-15

Syn på idrott och tävling i relation till träningsform. Ungdomar 15–24 år. År 2019.
Fråga: På vilket eller vilka av följande sätt tränar/motionerar du?
Som intresserade räknas de som angett ”4” eller ”5 – mycket intresserad” och som ointresserade räknas de som angett ”1 – helt ointresserad” eller ”2” på en femgradig skala.
Källa: Ungdomsbarometern – En engagerad idrottsgeneration?

Data från Ungdomsbarometern gör det möjligt att jämföra hur ungdomar tränar med deras syn på idrott och tävling. Resultatet visar att unga med stort intresse för idrott och tävling tränar i alla former – i föreningar, på gym och i egen regi. De som däremot är ointresserade av idrott och tävling väljer bort föreningsidrotten. Detta indikerar att föreningsidrotten framför allt uppfattas som en miljö för tävlingsintresserade. De som tränar för motion och hälsa söker sig istället till privata alternativ eller sköter träningen helt själva.