Barn och yngre tonåringar är den grupp i samhället som idrottar allra mest.

Barn är mest idrottsaktiva

Åldersgruppen 7–12 år står för nästan hälften, 46 procent, av alla träningstillfällen som beviljats statligt lokalt aktivitetsstöd (LOK-stöd). Under år 2016 registrerades sammanlagt drygt 58 miljoner träningstillfällen. Det motsvarar drygt 157 000 barn och unga som idrottar i en klubb varje dag under hela året. Statistiken speglar den övergripande trenden att idrottsdeltagandet är som störst bland de yngre barnen och att deltagandet minskar med stigande ålder.

Åldersfördelning av totalt 58,7 miljoner träningstillfällen år 2016 (%). Stöd utgår till barn, ungdomar och unga vuxna upp till 25 år. Kategorin för över 25 år består av idrottare med funktionsnedsättningar. För deltagare med funktionsnedsättning finns ingen övre åldersgräns för att erhålla stöd för verksamheten.
Källa: Riksidrottsförbundet

 

Pojkar och flickor inom de största idrotterna

Andel pojkar och flickor inom de största idrotterna enligt LOK-stödet år 2016.
Källa: Riksidrottsförbundet

Diagrammet visar att fotboll, innebandy och ishockey har en mycket stor majoritet av pojkar i verksamheten, medan ridsport och gymnastik tvärtom har en stor majoritet av flickor. Basket och handboll har nästan helt jämn könsfördelning, medan simning och friidrott har en viss övervikt av flickor. Dock ska man komma ihåg att en del av verksamheten som registreras inom friidrotten består av lokalföreningar inom Friskis & Svettis. Friskis & Svettis har en majoritet kvinnor i sin verksamhet. Enligt statistik från Riksidrottsförbundet år 2017 handlar det om totalt 85 lokalföreningar i Friskis & Svettis som är medlemmar i Svenska friidrottsförbundet. Det motsvarar 8,4 procent av friidrottens 1 009 föreningar och 19,1 procent av träningstillfällen inom friidrotten (278 036 av 1 455 072 deltagartillfällen).

Hur har idrottandet förändrats över tid?

Barn och ungdomar totalt

Aktivitetsnivån i barn- och ungdomsidrotten i relation till förändringar i befolkningen, pojkar och flickor 7-20 år (%) under åren 2004-2016, med år 2004 som referensår. Befolkningen står för den totala befolkningen i Sverige bland barn och ungdomar 7-20 år.
Källa: Riksidrottsförbundet och SCB

Diagrammet visar att det var en stadig nedgång i aktivitetsnivå (träningstillfällen) för barn och ungdomar inom idrotten under 2000-talet från år 2009 fram till 2013. Nedgången i idrottsaktivitet var större än förändringen i befolkningsmängd i den aktuella ålderskategorin. Efter år 2013 har det skett en uppgång i aktivitetsnivå, men endast i paritet med den ökande befolkningen.

Pojkar 17–20 år

Aktivitetsnivån inom idrotten hos pojkar 17-20 år i relation till förändringar i befolkningen under åren 2004-2016, med år 2004 som referensår. Befolkningen står för den totala befolkningen i Sverige bland pojkar 17-20 år.
Källa: Riksidrottsförbundet och SCB

Diagrammet över aktivitetsnivå för pojkar 17-20 år visar ett liknande mönster som i det tidigare diagrammet över nivån för alla barn och ungdomar. Det har skett en minskning i aktivitetsnivå för pojkar 17-20 år vilken är större än minskningen i den aktuella befolkningsgruppen. Även bland pojkar 17-20 år kan en svag uppgång i aktivitetsnivå ses på senare år. Framtida uppföljningar får utvisa om detta är starten på en stabil uppgång.

Flickor 17–20 år

 

Aktivitetsnivån inom idrotten hos flickor 17–20 år i relation till förändringar i befolkningen under åren 2004–2016, med år 2004 som referensår. Befolkningen står för den totala befolkningen i Sverige bland flickor 17–20 år.
Källa: Riksidrottsförbundet

Diagrammet för flickor 17–20 år visar delvis en liknande trend som diagrammen för alla barn och ungdomar och för pojkar 17–20 år: Det har skett en minskning i aktivitetsnivå för flickor 17–20 år på senare år vilken är större än minskningen i den aktuella befolkningsgruppen. Flickorna har haft en större nedgång i aktivitetsnivå jämfört med killarna i samma ålder.