Svenskarna spenderar cirka 8 000 kronor per person och år på idrott och motion, enligt en enkätstudie från Riksidrottsförbundet. Men utgifterna och vad man lägger sina pengar på varierar stort mellan olika grupper.

Medlemsavgifter och resor största idrottskostnaderna

Olika kostnader för idrott och motion per person, 6–80 år. År 2018. Kronor.
Egen uppskattning av hur mycket pengar man lagt ner på idrott och motion det senaste året.
Källa: Riksidrottsförbundet

Varje år låter Riksidrottsförbundet fråga svenskar 6–80 år hur mycket pengar de lägger på idrott och motion. Där ingår utgifter nära förbundna med fysisk aktivitet, till exempel idrottsutrustning och medlems- och träningsavgifter. Men med i undersökningen finns även konsumtion av annan karaktär, exempelvis medier, biljetter och spel. Mest pengar går till medlemsavgifter och resor med motions- och idrottsinriktning.

Män lägger mer pengar på idrott och motion

Kostnader för idrott och motion per person, 6–80 år, män och kvinnor. År 2018. Kronor.
Egen uppskattning av hur mycket pengar man lagt ner på idrott och motion.
Källa: Riksidrottsförbundet

Män lägger i genomsnitt 2 000 kronor mer på idrott och motion än kvinnor per år. Män väljer till exempel dyrare idrottsutrustning och spenderar mer pengar på resor med motions- och idrottsinriktning. Män spelar dessutom mer om pengar och betalar mer för att titta på idrott – live och på tv. Kvinnor betalar i genomsnitt mer för medlemsavgifter och kläder och skor.

Högre idrottskostnad på större orter

Kostnader för idrott och motion beroende på bostadsortens storlek, per person 6–80 år. År 2018.
Egen uppskattning av hur mycket pengar man lagt ner på idrott och motion.
Källa: Riksidrottsförbundet

Invånare på större orter tenderar att ha högre kostnader för idrott och motion, jämfört med invånare i mindre samhällen. I storstäder (större än 200 000 invånare) är till exempel kostnaden för medlems- och träningsavgifter i genomsnitt 2 700 kronor per år. I samhällen med högst 10 000 invånare är den 600 kronor. Orsakerna kan vara flera, till exempel tillgången till anläggningar, utbudet av aktiviteter och olika kostnadslägen. Personer i större städer uppger också att de lägger betydligt större resurser på resor med motions- och idrottsinriktning än personer som bor på mindre orter. Storstadsborna lägger å andra sidan förhållandevis lite pengar på utrustning jämfört med människor i små och mellanstora städer.

Låg inkomst – mindre pengar till idrott och motion

Kostnader för idrott och motion beroende på disponibel inkomst, per person 6–80 år. År 2018.
Egen uppskattning av hur mycket pengar man lagt ner på idrott och motion.
Källa: Riksidrottsförbundet

Ju mer pengar man tjänar desto mer läggs på idrott och motion. Inkomstskillnaderna är särskilt stora när det gäller de största utgiftsposterna: resor och medlems- och träningsavgifter.

Fördjupning

CIF:s rapport Idrottens pris